Anställningsavtal Fyll i mallen

Hur fungerar det?

1. Välj den här mallen

Börja genom att klicka på "Fyll i mallen"

1 / Välj den här mallen

2. Fyll i dokumentet

Besvara några få frågor, så skapas dokumentet automatiskt.

2 / Fyll i dokumentet

3. Spara - Skriv ut

Dokumentet är klart. Du kommer att få det i Word- och PDF-format. Du kan ändra det.

3 / Spara - Skriv ut

Anställningsavtal

Senast ändrat Senast ändrat 2024-08-06
Format FormatWord och PDF
Storlek Storlek2 till 3 sidor
4,3 - 58 röster
Fyll i mallen

Senast ändratSenast ändrat: 2024-08-06

FormatTillgängliga format: Word och PDF

StorlekStorlek: 2 till 3 sidor

Betyg: 4,3 - 58 röster

Fyll i mallen

Vad är ett anställningsavtal?

Ett anställningsavtal är ett personligt avtal mellan en arbetsgivare (d.v.s. det företag som erbjuder anställning) och en arbetstagare (d.v.s. den som som ska utföra arbete för arbetsgivarens räkning) som fastställer villkoren för en anställning. När ett anställningsavtal signeras uppstår ett anställningsförhållande mellan arbetsgivaren och arbetstagaren och avtalet reglerar frågor som bl.a. typ av anställning, arbetsuppgifter och lön.


Vad finns det för olika typer av anställningsavtal?

Det finns två olika typer av anställningformer:

  • tillsvidareanställning, och
  • tidsbegränsad anställning.

En tillsvidareanställning har ingen begränsning i tid utan löper fram tills den sägs upp av någon av parterna. För att en arbetsgivare ska kunna säga upp en tillsvidareanställd krävs att saklig grund föreligger. Som saklig grund räknas uppsägning till följd av arbetsbrist eller personliga skäl.

Saklig grund till uppsägning

Arbetsbrist: Med arbetsbrist förstås att arbetsgivaren inte längre är i behov av en arbetstagare till följ av t.ex. omorganisation, minskad försäljning eller liknande.

Personliga skäl: Med personliga skäl förstås att arbetstagaren har misskött sig på arbetsplatsen genom att t.ex. bryta mot lojalitetsplikten eller uppträda hotfullt mot kollegor.

En tidsbegränsad anställning löper i regel ut vid ett förbestämt datum. Det finns flera olika typer av tidsbegränsad anställning:

  • Visstidsanställning: Vanligaste typen av tidsbegränsad anställning. En visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning då anställningen pågått under minst två år under en femårsperiod.
  • Vikariat: En vikarie träder in som anställd i en ordinarie anställds frånvaro. Det kan t.ex. bli aktuellt att anställa en vikarie då en ordinarie anställd är sjukskriven eller föräldraledig. Sådan anställning upphör normalt när den ordinarie arbetstagaren återgår i arbete.
  • Säsongsanställning: Anställning som är bunden till en viss säsong, t.ex. skid- eller badsäsong.
  • Provanställning: När en anställning påbörjas inleds den ofta med en provanställning om max 6 månader. Under denna period kan arbetstagaren sägas upp utan saklig grund. När provanställningen löper ut övergår anställningen till en tillsvidareanställning förutsatt att någon av parterna inte väljer att avsluta anställningen.


Vilken typ av anställningsavtal är vanligast?

Den vanligaste anställningsformen är den s.k. tillsvidareanställningen. En tillsvidareanställning har inget slutdatum utan löper fram tills någon av parterna säger upp den. En arbetstagare kan när som helst säga upp sig från en tillsvidareanställning medan det krävs saklig grund för att en arbetsgivare ska kunna säga upp en tillsvidareanställd. Som saklig grund räknas arbetsbrist, d.v.s. att tillräckliga arbetsuppgifter inte finns, och personliga skäl, d.v.s. att arbetstagaren misskött sig på arbetet.


Vad är skillanden mellan ett anställningsavtal, avtal om distansarbete, serviceavtal och konsultavtal?

Skillnaden mellan ett anställningsavtal och ett avtal om distansarbete är endast på vilken plats arbetet ska utföras. Ett anställningsavtal kan upprättas för alla typer av anställningar men är en anställning helt på distans är det bättre att upprätta ett avtal om distansarbete då det reglerar specifika villkor som endast är aktuella för denna typ av arbete.

Skillnaden mellan ett anställningsavtal, serviceavtal och ett konsultavtal är vilka lagar som blir gällande för arbetsförhållandet. En arbetstagare, d.v.s. en anställd person, har ett betydligt starkare rättsligt skydd än en servicegivare och en konsult. Ett företag som anlitar en servicegivare eller en konsult har inget arbetsrättsligt ansvar över dessa utan köper endast en tjänst medan en person som anställs av ett företag har ett långtgående arbetsrättsligt skydd som t.ex. gör det svårt för arbetsgivaren att säga upp denne.

En konsult kan antingen arbeta som egenföretagare eller vara anställd av ett konsultbolag. I de fall en konsult är anställd av ett bolag omfattas denne av samma arbetsrättsliga regler som en arbetstagare men det är konsultbolaget som bär ansvaret och inte slutkund, d.v.s. det företag där konsulten utför sitt arbete. I de fall en konsult är egenföretagare likställs denne med en servicegivare vilket inte medför något arbetsrättsligt skydd.


Måste ett anställningsavtal upprättas?

Ja, ett anställningsavtal måste upprättas när ett anställningsförhållande inleds men det ställs inget krav på skriftlighet. Ett muntligt avtal måste dock kompletteras med skriftliga anställningsvillkor, varför ett skriftligt anställningsavtal är att föredra.


Vad kan inte inkluderas i ett anställningsavtal?

Ett anställningsavtal kan inte omfatta sämre villkor för arbetstagaren än vad som framgår av lag samt eventuellt kollektivavtal.

Arbetsgivaren begränsas ytterligare genom gällande kollektivavtal som anses vara en del av det personliga anställningsavtalet och inte möjliga att inskränka.


Vilka är de rättsliga förutsättningarna för att ett anställningsavtal ska kunna upprättas?

För att ett anställningsavtal ska kunna upprättas krävs att den som anställer har registrerat sig som arbetsgivare hos Skatteverket vilket kan göras via e-tjänst eller så kan en blankett skickas via post.

Registrering som arbetsgivare via post skickas till följande adress:

Skatteverkets inläsningscentral
FE 4600
105 81 Stockholm

För att kunna upprätta ett anställningsavtal krävs i regel att den som anställs är myndig, d.v.s. 18 år fyllda. För att kunna anställa en omyndig person krävs att dennes vårdnadshavare först har lämnat sitt samtycke. Efter sådant samtycke har lämnats är den omyndiga personer tillåten att ingå anställningsavtalet på egen hand.


Vem kan upprätta ett anställningsavtal?

Den som registrerat sig som arbetsgivare hos Skatteverket kan ingå anställningsavtal som arbetsgivare. För att en person ska kunna ingå anställnigsavtal som arbetstagare krävs i regel att denne är över 18 år. För att en person under 18 år ska kunna ingå anställningsavtal som arbetstagare krävs att dennes vårdnadshavare har lämnat samtycke.


Vem kan inte upprätta ett anställningsavtal?

Det är inte möjligt för företag som inte har registrerat sig som arbetsgivare hos Skatteverket att ingå anställningsavtal. Det är vidare inte möjligt för personer under 18 år som inte fått samtycke från sina vårdnadshavare att ingå anställningsavtal.


Hur lång period kan ett anställningsavtal vara gällande?

Ett anställningsavtal kan upprättas tillsvidare, d.v.s. utan någon begränsning i tid, eller under en bestämd tid (tidsbegränsad anställning).

En tillsvidareanställning löper fram tills den sägs upp och anställningsavtalet upphör då att gälla efter beaktande av en uppsägningstid, d.v.s. en viss period som löper från uppsägningen. Både arbetsgivare och arbetstagare har rätt till en minsta uppsägningstid om en månad om inget annat framgår av anställningsavtalet, lag eller kollektivavtal.

En tidsbegränsad anställning upphör normalt att gälla vid det datum som angetts i anställningsavtalet. Vid en provanställning är det dock möjligt för arbetsgivaren att säga upp arbetstagaren med beaktande av en uppsägningstid om 14 dagar.


Vad ska göras efter ett anställningsavtal upprättats?

När anställningsavtalet är upprättat ska det signeras av både arbetsgivaren och arbetstagaren. Det är vanligtvis arbetstagaren chef som signerar avtalet för arbetsgivarens räkning. Efter signering bör båda parterna behålla var sitt exemplar.


Vilka dokument ska bifogas ett anställningsavtal?

Om en anställning innebär att en arbetstagare kommer hantera känslig information eller få tillgång till företagshemligheter bör ett sekretessavtal upprättas parallellt med anställningsavtalet och bifogas. Sekretess regleras normalt direkt i anställningsavtalet men för en mer ingående sekretessöverenskommelse kan det upprättas separat.

Har arbetsgivaren upprättat några gällande policyer för arbetsplatsen bör de delas med arbetstagaren antingen som bilaga eller genom att dela en länk med digital information eller liknande. Policyer fungerar som interna regler som samtliga på arbetsplatsen omfattas av.

Det kan t.ex. röra sig om:


Är det nödvändigt med notarisering för att ett anställningsavtal ska vara giltigt?

Nej, det ställs inget krav på notarisering av anställningsavtal.


Ska ett anställningsavtal registreras någonstans?

Ett anställningsavtal ska inte registreras någonstans.


Ska ett anställningsavtal bevittnas?

Det ställs inget krav på att ett anställningsavtal bevittnas.


Vad ska ett anställningsavtal innehålla?

Ett anställningsavtal ska innehålla följande information:

  • Uppgifter till parterna
  • Tillträdesdag: Datum då anställningen ska påbörjas.
  • Arbetstitel
  • Arbetsbeskrivning: Det ska specificeras vilka arbetsuppgifter som omfattas av anställningen.
  • Arbetsform: Det ska framgå om arbetstagaren anställs tillsvidare eller under viss tid. Utgör anställningen en tidsbegränsad anställning ska datum för när den löper ut framgå.
  • Uppsägningstid: Vid tillsvidareanställningar ska det framgå hur lång period anställningen fortsätter att löpa från att meddelande om att anställning önskas avslutas har lämnats.
  • Arbetstid: Det ska specificeras när arbetet normalt kommer utföras som t.ex. under vilka veckodagar och tider.
  • Lön och andra förmåner
  • Semestervillkor
  • Kollektivavtal: Är arbetsgivaren ansluten till kollektivavtal ska det framgå. Kollektivavtal upprättas mellan arbetstagarorganisationer och enskilda arbetsgivare eller arbetsgivarorganisationer och syftar till att säkerställa rättvisa anställningsvillkor för arbetstagare.
  • Försäkringar: Det ska framgå vilka försäkringar arbetsgivaren kommer upprätta för arbetstagaren.


Vilka lagar är tillämpliga på anställningsavtal?

Arbetstagare har ett långtgående arbetsrättsligt skydd som främst regleras av lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS) och lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Utöver regler i LAS och MBL finns omfattande villkor och skyddsregler i kollektivavtal. En arbetsgivare som är ansluten till ett kollektivavtal är bunden av vilkoren som där framgår. Det är dock möjligt att i ett anställningsavtal avtala om mer förmånliga villkor för arbetstagaren. De flesta arbetsvillkoren finns i ett kollektivavtal vilket innebär att en arbetstagare inte måste förhandla om mycket annat än lön vid ingående av anställning. Ett kollektivavtal är en frivillig överenskommelse mellan en arbetstagarorganisation och antingen en enskild arbetsgivare eller en arbetsgivarorganisation.

I arbetstidslagen (1982:673) fastställs bl.a. att en arbetsvecka normalt inte får överstiga 40 timmar.

Regler kring semester återfinns i semesterlag (1977:480) och regler om sjuklön i lag (1991:1047) om sjuklön.


Ändra mallen?

Du fyller i ett formulär. Dokumentet utarbetas direkt efter hand som du besvarar frågorna.

Till sist får du det i Word- och PDF-format. Du kan ändra och återanvända det.

Fyll i mallen