Lägenhetsarrende

Som lägenhetsarrende räknas ett arrende som varken klassas som jordbruksarrende, bostadsarrende eller anläggningsarrende. Det utgör alltså ett samlingsnamn för övriga arrenden.

Ett arrende utgör en nyttjanderätt där en jordägare upplåter mark för nyttjande av annan mot ersättning. Vad marken ska användas till avgör vilken typ av arrende som nyttjanderätten avser. Detta dokument kan inte användas då en lokal ska upplåtas för nyttjande, då är det i stället ett hyresavtal för affärslokal eller ett hyresavtal för kontor som ska upprättas beroende på syfte.

Ett jordbruksarrende ska upprättas om syftet med upplåtelsen är att bedriva jordbruk, t.ex. odling. Det som vidare skiljer lägenhetsarrende från bostadsarrende och anläggningsarrende är byggnadsbeståndet. Ett bostadsarrende ska omfatta en bostad för arrendatorn medan ett anläggningsarrende ska omfatta en byggnad som ska användas i arrendatorns verksamhet. Ett lägenhetsarrende omfattar antingen inga byggnader alls, byggnader av enkel karaktär eller byggnader som varken utgör bostad åt arrendatorn eller ska användas i arrendatorns verksamhet.

Ett lägenhetsarrende utan bostäder kan vara t.ex. en skidbacke, parkeringsplats eller lekplats. Ett lägenhetsarrende med byggnader av enkel karaktär kan vara t.ex. kolonilotter eller sjöbodar. Ett lägenhetsarrende med byggnader som varken utgör arrendatorns bostad eller ska användas i hens verksamhet kan t.ex. vara klubbhus.

Hur fungerar det?

Ett avtal om lägenhetsarrende upprättas mellan en jordägare, d.v.s. den som upplåter marken till nyttjande, och en arrendator, d.v.s. den som tilldelas nyttjanderätten. Parterna kan antingen vara privatpersoner, d.v.s. fysiska personer, eller företag, d.v.s. juridiska personer. Det ställs inte upp något krav i lag på att avtalet är skriftligt men det är att föredra då många eventuella tvister kan undvikas.

Ett lägenhetsarrende kan ingås tillsvidare, på bestämd tid eller på arrendatorns livstid. Ett avtal om lägenhetsarrende kan dock som längst vara bindande i 50 år om det inte finns detaljplan för det arrenderade området och i 25 år om det finns detaljplan för det arrenderande området.

Av arrendeavtalet ska det bl.a. framgå vilka parterna är, vilken mark som arrendet avser, hur arrendemarken får användas, arrendetid samt uppsägningstid.

Uppsägning ska ske skriftligen och för ett avtal som löper tillsvidare gäller en uppsägningstid om sex månader, avtalet löper därefter ut på närmsta fardag. Med fardag avses den dag avtalet upphör och för arrende infaller fardagen den 14 mars. Avtal som löper på bestämd tid löper normalt ut utan uppsägning, om parterna önskar kan det dock avtalas om uppsägningstid, hur lång den ska vara är då upp till parterna. Löper arrendeavtalet på arrendatorns livstid har vid dennes död eventuell make rätt att träda in som arrendator på sin livstid. Ingår den efterlevande maken nytt äktenskap har jordägaren dock rätt att säga upp avtalet. När ett avtal om lägenhetsarrende upphör p.g.a. arrendatorns eller arrendatorns makes död upphör det att gälla den fardag, d.v.s. 14 mars, som inträffar närmast sex månader från dödsfallet.

Jordägaren ska ta ut en skälig arrendeavgift från arrendatorn. Vanligtvis ska avgiften betalas i pengar men parterna kan även komma överens om annan betalning som t.ex. arbetskraft eller varor. Arrendeavgiften ska tillsammans med övriga villkor tas upp i avtalet.

När avtalet är upprättat ska det signeras av båda parterna och var part bör därefter behålla var sitt exemplar. Arrendatorn i ett lägenhetsarrende saknar besittningsskydd till arrendemarken vilket innebär att villkoren inte kan ändras. Vill parterna ändra vad som överenskommits måste avtalet först sägas upp. Har parterna i avtalet kommit överens om att lägenhetsarrendet kan skrivas in i fastighetsregistret kan arrendatorn om så önskas välja att göra detta efter signering. Genom att skriva in ett arrende i fastighetsregistret kan arrendatorn garantera att nyttjanderätten gäller även gentemot en ny jordägare.

Tillämplig lag

8 kap. Jordabalken (1970:994)

Ändra mallen?

Du fyller i ett formulär. Dokumentet utarbetas direkt efter hand som du besvarar frågorna.

Till sist får du det i Word- och PDF-format. Du kan ändra och återanvända det.