Avtal för bostadsarrende

Vad är ett bostadsarrende?

Ett bostadsarrende är en typ av nyttjanderätt som en jordägare/fastighetsägare upplåter till annan i annat syfte än att bedriva jordbruk. Arrendatorn, d.v.s. den som tilldelas nyttjanderätten, ska vidare vara tillåten att använda fastigheten som bostad. Detta kan antingen innebära en rätt att bibehålla befintlig bostadshus eller bygga ett eget bostadshus på marken.

Ett arrende är en total nyttjanderätt och innebär att arrendatorn ges en total besittning till det som upplåts. Jordägaren är alltså inte tillåten att bruka marken under avtalsperioden.

Det huvudsakliga syftet med ett bostadsarrende ska vara att göra det möjligt för arrendatorn och dennes närstående att bo på arrendestället. Är syftet att berdriva jordbruk ska i stället ett avtal om jordbruksarrende upprättas. Är syftet med arrendet att bedriva någon annan typ av verksamhet ska ett avtal om anläggningsarrende upprättas.

Vad är skillnaden mellan arrende och hyra?

Arrende avser upplåtelse av jord till nyttjande medan hyra avser en upplåtelse av hus, lägenhet, stuga etc. för nyttjande. Avgörande för om ett arrendeavtal eller ett hyresavtal ska upprättas är alltså om det är marken i sig som ska nyttjas eller en bostad/byggnad. Även då syftet med ett bostadsarrende är att ge bostad åt arrendatorn är det marken som eventuell bostad står på, eller där bostad kan byggas, som arrenderas.

Måste ett arrendeavtal upprättas?

Ja, för att en arrendeupplåtelse ska anses giltigt krävs att ett skriftligt avtal upprättas. Underlåter parterna att upprätta avtal, och det inte beror på arrendatorn, har denne rätt till skadestånd för eventuell utebliven vinst eller ekonomiska förluster om tillträde redan skett.

Vad ska inte inkluderas i ett avtal om bostadsarrende?

I ett avtal om bostadsarrende kan det inte anges att det primära syftet med arrendet är att bedriva jordbruk. Det huvudsakliga syftet ska vara att ge bostad. Är det huvudsakliga syftet att bedriva jordbruk ska ett avtal om jordbruksarrende upprättas och andra regler blir gällande.

Vem kan upprätta ett arrendeavtal?

Ett arrendeavtal upprättas gemensamt mellan en jordägare, d.v.s. den som äger marken, och en arrendator, d.v.s den som ges nyttjanderätt till marken.

Jordägaren kan antingen vara en privatperson eller ett företag (d.v.s. fysisk eller juridisk person) men ett bostadsarrende kan i princip endast upplåtas till fysiska personer. Upplåts ett arrende med bostadssyfte till en juridisk person räknas det normalt som ett lägenhetsarrende.

Vem kan inte upprätta ett arrendeavtal?

Det är inte möjligt för en juridisk person att ingå ett avtal om bostadsarrende som arrendator. Önskar en juridisk person arrendera mark i bostadssyfte ska i stället ett avtal om lägenhetsarrende upprättas.

Hur lång period kan ett avtal om bostadsarrende vara gällande?

Ett avtal om bostadsarrende ska ingås på bestämd tid. Arrendetiden ska minst sträcka sig över fem år men kan även löpa för arrendatorns livstid. Anges inget utgångsdatum i avtalet, eller om avtelet upprättas tillsvidare, är det endast bindande i fem år.

Även då ett arrendeavtal upprättas på livstid är det bindande i max 25 år för mark som omfattas av detaljplan och 50 år i annat fall.

För att ett bostadsarrende ska upphöra att gälla krävs att det sägs upp och uppsägning ska minst ske ett år före avtalets upphörande. Sker uppsägning inte i rätt tid förlängs avtalet med fem år.

Enligt huvudregeln har en arrendator besittningsskydd, vilket innebär en rätt till förlängning av avtalet trots jordägarens uppsägning. Arrendatorn har rätt att få förlängningsfrågan prövad i arrendenämnden.

Vad ska göras efter ett arrendeavtal upprättats?

När avtalet är upprättat ska det signeras av samtliga parter och var part ska därefter behålla var sitt exemplar. Har parterna i avtalet kommit överens om att arrendet tillåts skivas in i fastighetsregistret kan arrendatorn göra detta hos Lantmäteriet om så önskas. Genom att skriva in arrendet i fastighetsregistret kan rättigheten garanteras gälla mot en framtida ny ägare till fastigheten.

Vilka dokument ska bifogas ett arrendeavtal?

Med ett arrendeavtal kan bifogas en ritning eller karta över arrendemarken.

Är det nödvändigt med notariseing av ett arrendeavtal för att det ska anses giltigt?

Nej, det ställs inget krav på notarisering av arrendeavtal.

Ska ett arrendeavtal registreras någonstans?

Nej, det ställs inget krav på registrering men om parterna är överens kan arrendet skrivas in i fastighetsregistret hos Lantmäteriet. Inskrivning i fastighetsregistret garanterar att arrendet kommer vara gällande även mot ny ägare av fastigheten som arrendet omfattar.

Vid sådan registrering ska arrendeavtalet skickas in i original tillsammans med en ansökningsblankett och gärna en skiss eller karta över arrendemarken.

Ansökan om inskrivning i fastighetsregistret ska skickas till följande adress:

Lantmäteriet
Fastighetsinskrivning
761 80 Norrtälje

Ska ett arrendeavtal bevittnas?

Nej, det ställs inget krav på bevittning av arrendeavtal.

Vilka kostnader är involverade vid upprättande av ett arrendeavtal?

Ska arrendeavtalet skrivas in i fastighetsregistret hos Lantmäteriet tillkommer en expeditionsavgift om 375 SEK.

Vad ska ett arrendeavtal innehålla?

Av ett arrendeavtal ska följande information framgå:

• Uppgifter till parterna.
• Vilken fastighet som omfattas (adress, fastighetsbeteckning, yta, etc.).
• Beskrivning av hur arrendemarken får användas.
• Arrendetid, d.v.s. under hur lång period avtalet ska vara gällande.
• Eventuell avgift eller annan motprestation som ska utgå.

Vilka lagar är tillämpliga på bostadsarrenden?

Bostadsarrenden regleras i kapitel 7, 8 och 9 i jordabalken (1970:994). Även de allmänna avtalsrättsliga reglerna i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område är gällande.

Ändra mallen?

Du fyller i ett formulär. Dokumentet utarbetas direkt efter hand som du besvarar frågorna.

Till sist får du det i Word- och PDF-format. Du kan ändra och återanvända det.