Jordbruksarrende

Vad är ett jordbruksarrende?

Ett arrende är en typ av nyttjanderätt som en fastighetsägare (jordägare), upplåter till annan (arrendator). Det som utmärker ett arrende är att parterna ingår ett avtal om jord, arrendatorn ska ha rätt att aktivt använda jorden och får egen besittning till det upplåtna området.

Avsikten med ett jordbruksarrende är att jorden ska användas i syfte att utföra jordbruk, exempel på ett sådant arrende är upplåtelse av åkermark och betesmark.

Vad finns det för olika typer av arrenden?

Det finns två olika typer av jordbruksarrenden:

• Gårdsarrende - jordbruksarrende som omfattar bostad.
• Sidoarrende - jordbruksarrende som inte omfattar bostad.

Även om det finns en bostad på marken ska det huvudsakliga syftet med arrendet vara att utföra jordbruk. Är det huvudsakliga syftet att ge bostad ska i stället ett avtal om bostadsarrende upprättas.

Är syftet med ett arrende att bedriva annan typ av verksamhet än jordbruk ska ett avtal om anläggningsarrende upprättas.

Ska jord upplåtas för nyttjande för annat syfte än vad som angivits ovan ska ett avtal om lägenhetsarrende upprättas.

Vad är skillnaden mellan arrende och hyra?

Arrende avser upplåtelse av jord till nyttjande medan hyra avser en upplåtelse av hus, lägenhet, stuga etc. för nyttjande. Avgörande för om ett arrendeavtal eller ett hyresavtal ska upprättas är alltså om det är marken i sig som ska nyttjas eller en bostad/byggnad.

Måste ett arrendeavtal upprättas?

Ja, för att en arrendeupplåtelse ska anses giltigt krävs att ett skriftligt avtal upprättas. Underlåter parterna att upprätta avtal, och det inte beror på arrendatorn, har denne rätt till skadestånd för utebliven vinst om tillträde redan skett.

Vad ska inte inkluderas i ett avtal om jordbruksarrende?

I ett avtal om jordbruksarrende kan det inte anges att det primära syftet med arrendet är att ge bostad, även om det finns bostad på marken som arrendatorn ges tillgång till. Det huvudsakliga syftet ska vara att bedriva jordbruk. Är det huvudsakliga syftet att ge bostad ska ett avtal om bostadsarrende upprättas och andra regler blir gällande.

Vilka är de rättsliga förutsättningarna för att kunna upprätta ett avtal om jordbruksarrende?

För att denna typ av arrendeavtal ska kunna upprättas ska avsikten vara att arrendatorn ska bedriva jordbruk, t.ex. odling eller använda jorden som betesmark åt djur.

Vem kan upprätta ett arrendeavtal?

Ett arrendeavtal upprättas gemensamt mellan en jordägare, d.v.s. den som äger marken, och en arrendator, d.v.s den som ges nyttjanderätt till marken. Parterna kan antingen vara fysiska personer, d.v.s. privatpersoner, eller juridiska personer, d.v.s. företag.

Vem kan inte upprätta ett arrendeavtal?

Det är inte möjligt för annan än en jordägare att upplåta ett arrende. Lämnar jordägaren sitt samtycke är det dock möjligt för en arrendator att upplåta arrendet i andra hand.

Hur lång period kan ett avtal om jordbruksarrende vara gällande?

Ett jordbruksarrende ska ingås på bestämd tid, ingås det på obestämd tid gäller det som ett femårigt avtal. För gårdsarrenden, d.v.s. jordbruksarrende med bostad, ställs det krav på en minsta avtalstid på fem år. Ett jordbruksarrende kan max upprättas för en period om 25 år. Den totala avtalsperioden kan dock stäcka sig längre än 25 år om avtalet förlängs.

Ett jordbruksarrende som upprättas för en period om mindre än ett år upphör att gälla per automatik vid angivet datum. Löper det på längre period än så måste det sägas upp för att upphöra att gälla. Uppsägningstiden uppgår till åtta månader för arrendeavtal som träffats för mellan ett och fem år och ett år för arrendeavtal som löper under minst fem år.

Sker ingen uppsägning, eller om uppsägning sker försent, anses avtalet förlängt med en ny arrendeperiod, dock fem år som längst.

Enligt huvudregeln har en arrendator besittningsrätt, vilket innebär en möjlig rätt till förlängning av arrendeavtalet trots att jordägaren sagt upp arrendatorn för avflyttning. Arrendatorn har rätt att få förlängningsfrågan prövad i arrendenämnden.

Vad ska göras efter ett arrendeavtal upprättats?

När ett arrendeavtal har upprättats ska det signeras av samtliga parter och var part bör sedan behålla var sitt exemplar. Har parterna kommit överens om att arrendet tillåts skivas in i fastighetsregistret kan arrendatorn göra det hos Lantmäteriet om så önskas. Genom att skriva in arrendet i fastighetsregistret kan nyttjanderätten garanteras gälla mot en framtida ny ägare till fastigheten.

Vilka dokument ska bifogas ett arrendeavtal?

Med ett arrendeavtal kan bifogas en ritning eller karta över arrendemarken.

Är det nödvändigt med notariseing av ett arrendeavtal för att det ska anses giltigt?

Nej, det ställs inget krav på notarisering av arrendeavtal.

Ska ett arrendeavtal registreras någonstans?

Nej, det ställs inget krav på registrering men om parterna är överens kan arrendet skrivas in i fastighetsregistret hos Lantmäteriet. Inskrivning i fastighetsregistret garanterar att arrendet kommer vara gällande även mot ny ägare av fastigheten som arrendet omfattar.

Vid sådan registrering ska arrendeavtalet skickas in i original tillsammans med en ansökningsblankett och gärna en skiss eller karta över arrendemarken.

Ansökan om inskrivning i fastighetsregistret ska skickas till följande adress:

Lantmäteriet
Fastighetsinskrivning
761 80 Norrtälje

Ska ett arrendeavtal bevittnas?

Nej, det ställs inget krav på bevittning av arrendeavtal.

Vad ska ett arrendeavtal innehålla?

Av ett arrendeavtal ska följande information framgå:

• Uppgifter till parterna
• Vilken fastighet som omfattas (adress, fastighetsbeteckning, yta, etc.)
• Innebörden av nyttjanderätten, d.v.s. på vilket sätt jorden får användas
• Vilken ersättning som ska utgå
• Avtalsperiod

Vilka lagar är tillämpliga på jordbruksarrenden?

Bestämmelser om jordbruksarrenden återfinns i kapitel 7, 8 och 9 i jordabalken (1970:994).

Ändra mallen?

Du fyller i ett formulär. Dokumentet utarbetas direkt efter hand som du besvarar frågorna.

Till sist får du det i Word- och PDF-format. Du kan ändra och återanvända det.