12 april 2022
12 april 2022
Betyg
5 - 2 röster
Med ett testamente kan en person själv bestämma hur dennes egendom ska fördelas i arv när hen avlider. Upprättas inget testamente kommer arvet i stället fördelas enligt lag, vilken är uppbyggd mot bakgrund att skydda kärnfamiljen. I vårt moderna samhälle finns det i dag många olika typer av familjekonstellationer varför lagen för vissa kan kännas lite förlegad.
Den legala arvsordningen är uppdelad i tre arvsklasser, där den första arvsklassen ärver i första hand. Finns ingen person i den första arvsklassen i livet ärver i stället den andra arvsklassen och därefter den tredje. I de olika arvsklasserna finns vidare en rangordning och det är således den/de som står högst i rang som tilldelas arvet.
Till den första arvsklassen räknas de så kallade bröstarvingarna, vilka utgörs av i första hand barn och i andra hand, om något barn avlidit, eventuella barnbarn. Dessa har ett starkare skydd än övriga arvingar och kan inte genom testamente göras helt arvslösa utan har en rätt att få ut sin laglott i arv, se nedan under punkt 2. Har den avlidna barn kommer hela kvarlåtenskapen fördelas lika mellan dessa. Har t.ex. ett barn avlidit och denne i sin tur har barn går arvet vidare ner till dessa.
Exempel 1: Lisa avlider och efterlämnar sina tre barn Karin, Henrik och Julia. Julia har i sin tur två barn, Kim och Ella. Kvarlåtenskapen efter Lisa uppgår till ett värde om 600 000 SEK.
Arvet fördelas mellan Karin, Henrik och Julia. De tilldelas ett arv om 200 000 SEK var (600 000/3 = 200 000).
Exempel 2: Omständigheterna är densamma som vid exempel 1 bortsett från att Julia har avlidit tidigare. Kim och Ella träder då in som arvtagare i Julias ställe. De får således dela på hennes arvslott.
Arvet fördelas på följande sätt: Karin och Henrik tilldelas 200 000 SEK var medan Kim och Ella tilldelas 100 000 SEK var.
Till den andra arvsklassen räknas den avlidnes föräldrar och därefter syskon och i sin tur syskonbarn. Finns inga bröstarvingar i livet är det alltså dessa som träder in som arvtagare.
Exempel 1: Lisa har avlidit, hon har inga barn men båda hennes föräldrar samt hennes två syskon Anna och Peter är i livet. Lisas kvarlåtenskap uppgår till ett värde om 1 000 000 SEK.
Arvet fördelas lika mellan Lisas föräldrar, de tilldelas 500 000 SEK vardera (1 000 000/2 = 500 000).
Exempel 2: Lisa har avlidit, hon har inga barn men hennes mamma Anna samt hennes bror Kevin är i livet. Lisas pappa samt hennes syster Elsa har tidigare gått bort. Elsa har två barn, Nina och Oskar, som är i livet.
Arvet fördelas på följande sätt:
- Anna (Mamma): 500 000 SEK
- Kevin (Syskon): 250 000 SEK
- Nina (Syskonbarn): 125 000 SEK
- Oskar (Syskonbarn): 125 000 SEK
Varför det ser ut på det presenterade sättet är för att Kevin samt Elsa, som är avliden, går in som arvtagare i stället för Lisas pappa som är avliden. De tilldelas alltså 250 000 SEK var. I och med att Elsa också är avliden får hennes barn dela på hennes arvslott, de tilldelas alltså 125 000 SEK var.
Till den tredje arvsklassen hör mor- och farföräldrar samt mostrar/fastrar och farbröder/morbröder. Kusiner har dock ingen laglig arvsrätt, önskar en person att dennes kusiner ska tilldelas arv måste därför ett testamente upprättas. Den tredje arvsklassen ärver endast om det varken finns någon i första eller andra arvsklassen i livet.
Exempel: Lisa har avlidit och hon har varken barn, föräldrar, syskon eller syskonbarn i livet. Vidare har hennes farmor avlidit men resterande far-/morföräldrar är i livet. Även hennes farbror och faster lever. Kvarlåtenskapen efter Lisa uppgår till ett värde om 800 000 SEK.
Arvet fördelas enligt följande:
Mormor: 200 000 SEK
Morfar: 200 000 SEK
Farfar: 200 000 SEK
Farbror: 100 000 SEK
Faster: 100 000 SEK
Lisas faster och farbror får dela på hennes avlidna farmors arvslott.
Bröstarvingar kan inte göras helt arvlösa då det finns ett skydd i lagen att dessa alltid ska ha rätt till sin laglott, vilket är hälften av arvslotten (d.v.s. vad personen skulle tilldelats i arv om testamente inte upprättats).
Exempel: Lisa har avlidit och har två barn i livet, Ella och Jim. Lisa har upprättat ett testamente där hon testamenterar hela sin kvarlåtenskap till välgörenhet. Lisas kvarlåtenskap uppgår till ett värde om 600 000 SEK. Utan testamentet skulle Ella och Jim haft rätt till 300 000 SEK var, detta utgör deras arvslott. Deras laglott uppgår således till 150 000 SEK var, vilket är vad de kan kräva genom att jämka testamentet.
Har en person upprättat ett testamente som inskränker på en bröstarvinges laglott måste hen göra anspråk på laglotten genom att påkalla jämkning, d.v.s. påkalla att testamentet ska nedsättas.
En anledning till att skriva testamente är för att ändra om i arvsordningen. Kanske har en person en betydligt närmre relation med sin mormor än med sin mamma och därför önskar att arvet ska gå till henne. Skrivs inget testamente kommer personens mamma alltid ärva före mormodern, förutsatt att båda är i livet, i och med att de tillhör olika arvsklasser. Genom att skriva ett testamente kan personen i fråga säkra att mormodern får ett arv oavsett vilka andra legala arvingar som är i livet.
Om en person önskar testamentera till en person utanför den legala arvsordningen krävs också att ett testamente upprättas.
Om en person önskar att viss egendom ska tillfalla en specifik person i arv är det en god idé att upprätta ett testamente, då det inte hör till ovanligheten att det uppstår konflikter mellan arvingar i samband med ett arvskifte. Enligt lag har de legala arvingar som tilldelas arv rätt till del i varje egendom, även om det bör undvikas vid egendom som inte kan delas. För att kunna försäkra att viss egendom går till viss person måste alltså ett testamente upprättas.
Genom att upprätta ett testamente kan den egendom som ärvs göras till arvtagarens enskilda egendom. Innebörden av detta är att egendomen skyddas från eventuell framtida bodelning. Arvtagarens make eller sambo kommer alltså inte att få någon rätt till egendomen vid äktenskapets eller samboförhållandets upphörande.
Upprättas inget testamente med en föreskrift om att egendomen ska vara enskild kommer eventuell make/sambo ha rätt till hälften av egendomens värde vid en bodelning.
Sambor, d.v.s. två personer i en kärleksrelation som stadigvarande bor tillsammans, har ingen laglig arvsrätt efter varandra. Det saknar betydelse om personerna i fråga lever som gifta och har bott ihop under en lång tid. Då lagen inte gör någon rättslig skillnad på sambo och ensamstående, gällande arvsfrågan, måste ett testamente upprättas om sambor önskar ha arvsrätt efter varandra.
Upprättas inte ett testamente i ett samboförhållande kan det få förödande ekonomiska konsekvenser. Utan testamente kan den kvarlevande sambon t.ex. bli tvungen att flytta ut från den gemensamma bostaden i och med att hälften av dess värde ska tillfalla den avlidne sambons arvingar.
För personer som befinner sig i ett äktenskap och har barn som inte är gemensamma, d.v.s. särkullbarn, är det i många fall viktigt att upprätta ett testamente.
Har makar endast gemensamma barn, och inget testamente är upprättat, går arvet efter den avlidna maken till den efterlevande maken. Eventuella barn får då vänta med att få ut sitt arv från den först avlidna maken tills även den efterlevande maken avlider. Gällande särkullbarn har de dock en rätt att få ut sitt arv direkt vilket kan vara till stor nackdel för den efterlevande maken. Detta gäller framförallt om det inte finns några gemensamma barn med i bilden alls, i och med att den efterlevande maken i en sådan situation inte tilldelas något arv. Ett särkullbarn kan visserligen välja att avstå sin rätt till arv till förmån för den efterlevande maken och då få ut sitt arv när den efterlevande maken avlider men detta är helt upp till särkullbarnet. Vill ett särkullbarn få ut sitt arv direkt har den efterlevande maken endast rätt att så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till ett värde att den tillsammans med egendom som hen tilldelats i bodelning eller enskilda egendom motsvarar fyra basbelopp enligt socialförsäkringsbalken (2010:110).
Finns ett upprättat testamente som exempelvis säger att särkullbarnet ska få ut sitt arv först när den efterlevande maken avlider kan särkullbarnet endast kräva ut sin laglott direkt, d.v.s. hälften av arvslotten (vad hen skulle tilldelats om testamente inte fanns).
Finns inga legala arvingar i livet när en person avlider och inget testamente är upprättat, tillfaller arvet Allmänna arvsfonden. Detta är en svensk statlig fond som fokuserar på att finansiera projekt för barn, ungdomar samt personer med funktionsnedsättning. Det är självklart möjligt att även testamentera egendom till Allmänna arvsfonden.
Önskar en person som inte har några legala arvingar att arvet ska tilldelas någon annan, exempelvis vän eller avlägsen släkting, måste ett testamente upprättas.
Ett testamente skapar en kontroll över hur ens egendom kommer att fördelas vid ett arvskifte. Regelverket kring arv är snårigt och utan ett testamente blir det i många fall inte som en har tänkt sig.
Testamente bör upprättas i följande fall:
1. Om personen i fråga önskar ändra i arvsordningen som ställs upp i lag,
2. Om personen i fråga önskar att viss egendom ska tillfalla viss person,
3. Om personen i fråga önskar att den ärvda egendomen ska vara arvtagarens enskilda egendom,
4. Om personen befinner sig i ett samboförhållande och önskar att hens sambo ska få arvsrätt,
5. Om särkullbarn finns med i bilden och personen i fråga vill skydda sin make.