Kallelse till bouppteckning - Dödsbo

Vad är en kallelse till bouppteckning?

En kallelse till en bouppteckning är ett dokument som skickas ut till en avlidens samtliga dödsbodelägare, efterarvingar och eventuell efterlevande make/maka/sambo. Kallelsen innehåller tid och plats för när bouppteckningen ska genomföras och fungerar som en inbjudan till dödsbodelägarna att infinna sig. Dödsbodelägare är de som har en direkt rätt till arv efter den avlidne, d.v.s. legala arvingar och eventuella arvingar som framgår av testamente, d.v.s. universiella testamentstagare.

En bouppteckning är en skriftlig handling som enligt lag ska redovisa en avliden persons tillgångar och skulder. I lagen ställs det upp ett krav på att en bouppteckning ska förrättas inom tre månader från dödsdagen.

Måste en kallelse upprättas?

Ja, det ställs krav på att en skriftlig kallelse skickas till samtliga personer som har rätt till arv enligt lag (legala arvingar) eller testamente (universiella testamentstagare), eventuella efterarvingar samt eventuell efterlevande make/maka/sambo.

Efterarvingar har arvsrätt i andrahand vilket innebär att de har rätt till arv först efter en viss dödsbodelägare avlidit. Dödsbodelägaren förvaltar alltså en efterarvinges del av arvet fram till dess. Efterarvingar utgörs ofta av gemensamma bröstarvingar, d.v.s. barn eller barnbarn.

Vad ska inte inkluderas i kallelsen?

Det ska inte framgå någon information om vilken egendom som ska fördelas i arv eller vem som ska tilldelas vilken egendom i kallelsen. Den avlidnes tillgångar och skulder ska inkluderas i själva bouppteckningen och information kring vem som tilldelas vilken egendom ska framgå av en arvskifteshandling.

Vilka är de rättsliga förutsättningarna för att en kallelse ska kunna upprättas?

En bouppteckning ska förrättas inom tre månader från dödsdagen och kallelsen ska enligt lag ske "god tid" innan. Med god tid avses två veckor innan om den som ska kallas bor i Sverige och fyra veckor innan om den som ska kallas bor utomlands.

Det är väldigt viktigt att kallelsen upprättas och utförs på ett korrekt sätt, har t.ex. någon av dödsbodelägarna inte delgivits kallelse måste bouppteckningen göras om.

Vem kan upprätta kallelsen?

Det är den person som har mest insyn över den avlidnes ekonomi som ansvarar för att en bouppteckning kommer till stånd, det är alltså denna person som ska se till att kallelse kommer iväg. Detta är vanligtvis efterlevande make/maka eller sambo.

Vem kan inte upprätta kallelsen?

En kallelse ska inte upprättas av annan än den som har mest insyn över den avlidnes ekonomi. Detta är vanligtvis efterlevande make/maka eller sambo.

Hur lång period är kallelsen gällande?

En kallelse är inte tidsbegränsad utan fungerar endast som en inbjudan.

En bouppteckning ska förrättas inom tre månader från dödsdagen och kallelsen ska enligt lag ske "god tid" innan. Med god tid avses två veckor innan om den som ska kallas bor i Sverige och fyra veckor innan om den som ska kallas bor utomlands.

Vad ska göras efter kallelsen upprättats?

När kallelsen är upprättad ska den skickas till samtliga dödsbodelägare, eventuella efterarvingar och eventuell efterlevande make/maka/sambo via post eller e-post. Skickas kallelsen via post bör det göras via rekommenderat brev för att kunna styrka att kallelse skett.

Dödsbodelägare är de som har en direkt rätt till arv efter den avlidne, d.v.s. legala arvingar och eventuella arvingar som framgår av testamente, d.v.s. universiella testamentstagare.

Legala arvsordningen:
Första arsvlassen: I första hand ska de s.k. bröstarvingarna ärva och hit räknas den avlidnes barn, barnbarn och så vidare.
Andra arvsklassen: Finns inga bröstarvingar i livet är det i stället föräldrar, syskon, och syskonbarn som ärver.
Tredje arvsklassen: Finns inga arvingar i varken första eller andra arvsklassen i livet ärver mor- och farföräldrar, mostrar, morbröder, fastrar och farbröder.

Efterarvingar har arvsrätt i andrahand vilket innebär att de har rätt till arv först efter en viss dödsbodelägare avlidit. Dödsbodelägaren förvaltar alltså en efterarvinges del av arvet fram till dess. Efterarvingar utgörs ofta av gemensamma bröstarvingar, d.v.s. barn eller barnbarn.

Det är väldigt viktigt att kallelsen utförs och upprättas på ett korrekt sätt, har t.ex. någon av dödsbodelägarna inte delgivits kallelse måste bouppteckningen göras om. Det ställs dock inget krav på att alla dödsbodelägare deltar vid förrättningen av bouppteckningen men alla berörda ska ha chans att göra det. Väljer en person att inte närvara måste det till bouppteckningen bifogas kallelsebevis, kallelseintyg eller fullmakt, för att bevisa att personen i alla fall blivit kallad.

Inför bouppteckningsförrättningen ska den som upprättar kallelsen utse två personer till förrättningsmän som ska genomföra förrättningen och upprätta bouppteckningen. Nästan vem som helst kan utses. Det är dock inte möjligt för en dödsbodelägare eller efterarvingar att vara förrättningsman.

När bouppteckningsförrättningen ägt rum ska bouppteckningen, inklusive eventuella bilagor, lämnas till Skatteverket för registrering. Är någon som kallats till bouppteckningen frånvarande vid förrättelsen och varken kallesebevis, kallelseintyg eller fullmakt bifogats vid registreringen kommer Skatteverket inte att acceptera handlingen och bouppteckningen kommer att få göras om på nytt. Vid registreingen ska även bifogas en bestyrkt kopia på bouppteckningen och eventuella testamenten i original eller som bestyrkt kopia.

Vilka dokument ska bifogas kallelsen?

Men en kallelse bör bifogas kopia på eventuellt testamente som den avlidne upprättat.

Är det nödvändigt med notarisering av kallelsen för att den ska anses giltig?

Nej, det ställs inget krav på notarisering av en kallelse.

Ska kallelsen registreras någonstans?

Nej, en kallelse ska inte registreras någonstans. Bouppteckningen i sig ska dock registreras hos Skatteverket. Registrering ska ske via post och följande dokument ska bifogas:

• Bouppteckning i original samt bestyrkt kopia.
• Bestyrkt kopia av eventuellt testamente.
• Eventuellt kallelsebevis, kallelseintyg eller fullmakt för person som valt att inte delta vid förrättningen.

Bouppteckningen inkl. bilagor ska skickas för registrering till följande adress:

Skatteverket
Bouppteckningssektionen
871 87 Härnösand

Ska kallelsen bevittnas?

Det ställs inget krav på att en kallelse bevittnas.

Vilka kostnader är involverade vid upprättandet av kallelsen?

Skickas kallelsen via rekommenderat brev tillkommer en kostnad på ca 100 SEK per kallelse.

Rekommenderat brev är en särskild typ av postsändning som ger extra säkerhet och bevis för att ett brev har skickats och mottagits. Skickas ett dokument med rekommenderat brev får avsändaren en skriftlig bekräftelse både på att brevet har skickats och att det har mottagits. Ett rekommenderat brev tilldelas även ett spårningsnummer vilket gör det möjligt att följa försändelsen.

Ett rekommenderat brev skickas till ett postombud där mottagaren måste legitimera sig för att hämta ut det. Även om en kallelse som skickats med rekommenderat brev inte hämtas ut anses personen i fråga delgiven och kallelsen korrekt utförd.

Vad ska kallelsen innehålla?

Det är viktigt att kallelsen upprättas och utförs på ett korrekt sätt, har t.ex. någon av dödsbodelägarna inte delgivits kallelse måste bouppteckningen göras om. En kallelse till bouppteckning ska innehålla följande information:

• Datum, tid och plats för bouppteckningen
• Den avlidnes dödsdag
• Den avlidnes namn, personnummer och hemvist (folkbokföringsort)
• Namn och hemvist till den som kallas till bouppteckningen
• Är den som kallas minderårig, d.v.s. under 18 år, ska dennes födelsedatum framgå
• Arvinges släktskap, d.v.s. om den som kallas utgör den avlidnes barn, mor, farfar etc.
• Kallas en bröstarvinge som även utgör den avlidnes makes/makas bröstarvinge, d.v.s. gemensamma barn eller barnbarn, ska detta anges

Vilka ska tilldelas arv om testamente inte finns?

Har en avliden person inte upprättat något testamente fördelas arvet efter den s.k. legala arvsordningen. Den legala arvsordningen är uppdelad i tre arvsklasser enligt följande:

• Första arsvlassen: I första hand ska de s.k. bröstarvingarna ärva och hit räknas den avlidnes barn, barnbarn och så vidare.
• Andra arvsklassen: Finns inga bröstarvingar i livet är det i stället föräldrar, syskon, och syskonbarn som ärver.
• Tredje arvsklassen: Finns inga arvingar i varken första eller andra arvsklassen i livet ärver mor- och farföräldrar, mostrar, morbröder, fastrar och farbröder.

Efterarvingar ska också kallas till en bouppteckning. Dessa har arvsrätt i andrahand vilket innebär att de har rätt till arv först efter en viss dödsbodelägare avlidit. En efterarvinges del av arvet förvaltas av annan fram till dess. Efterarvingar utgörs ofta av gemensamma bröstarvingar, d.v.s. barn eller barnbarn.

Exempel arv till efterarvinge:
Anna och Johan är gifta och har tillsammans barnet Nisse. Anna har även sedan tidigare barnet Doris. Avlider Anna kommer Nisse, som är bröstarvinge, först att få ut sin del av arvet när även Johan avlider. Johan kommer förvalta Nisses arv fram tills även han avlider. Doris kommer dock få ut sin del av arvet direkt då hon inte är Johans bröstarvinge utan räknas som särkullbarn.

Värdet av Annas kvarlåtenskap uppgår till 1 000 000 SEK.
Johan kommer tilldelas 500 000 SEK och Doris 500 000 SEK.

När Johan avlider uppgår värdet av hans kvarlåtenskap till 2 000 000 SEK.
Nisse kommer tilldelas det totala beloppet varav 1 000 000 SEK räknas som arv från Anna och 1 000 000 SEK som arv från Johan.

Vilka lagar är tillämpliga på kallelse till bouppteckning?

Bouppteckningar regleras av 20 kap ärvdabalken (1958:637).

Ändra mallen?

Du fyller i ett formulär. Dokumentet utarbetas direkt efter hand som du besvarar frågorna.

Till sist får du det i Word- och PDF-format. Du kan ändra och återanvända det.