Testamente

Vad är ett testamente?

Ett testamente är ett juridisk bindande dokument som en fysisk person, d.v.s. privatperson, upprättar för att reglera hur kvarlåtenskapen, d.v.s. förmögenhet/tillgångar, ska fördelas efter dennes död. Med ett testamente kan en person delvis ändra i den legala arvsordningen. Skrivs inget testamente fördelas arvet enligt lag och den legala arvsordningen har sin utgångspunkt i tre arvsklasser.

Vissa lagregler är tvingande, vilket innebär att de är gällande oavsett vad som står i ett testamente. Dessa regler omfattar främst barn och barnbarn (d.v.s. bröstarvingar) som ges ett särkilt skydd då de inte genom testamente kan göras arvslösa, arvsrätten kan dock inskränkas. Upprättas ett testamente i strid med de tvingande arvsreglerna kan den som vill tillvarata sin lagliga arvsrätt jämka testamentet.

Finns inga legala arvingar i livet när en person avlider och inget testamente har upprättats går arvet oavkortat till Allmänna arvsfonden. Detta är en statlig fond där föreningar och andra ideella organisationer kan söka projektstöd.

Vad finns det för olika typer av testamenten?

Ett testamente kan antingen upprättas enskilt eller inbördes mellan två personer. Ett enskilt testamente reglerar hur kvarlåtenskapen efter en person ska fördelas i arv medan ett inbördes testamente är gemensamt och kan upprättas mellan makar, sambor eller vänner. Ett inbördes testamente upprättas med syfte att ge parterna i testamentet en ömsesidig arvsrätt efter varandra. Det är även vanligt att det regleras hur egendomen ska fördelas efter båda parterna i testamentet avlidit.

Har sambor eller makar för avsikt att ärva varandra på lika villkor är det smidigt att upprätta ett gemensamt testamente. Parterna kan då komma överens tillsammans om vad som ska gälla.

Ett inbördes testamente är speciellt en bra idé för sambor då de inte ärver varandra enligt lag. Upprättas inget testamente, antingen enskilt eller gemensamt, går all kvarlåtenskap efter en avliden sambo till dennes legala arvingar, vilket i första hand är dennes barn och därefter barnbarn. Finns det inga barn med i bilden går kvarlåtenskapen i stället till föräldrar och därefter syskon. Avsaknaden av ett testamente kan få stora ekonomiska konsekvenser för den efterlevande sambon då t.ex. denne endast får rätt till 50 % av en eventuell gemensam bostad samt bohag, förutsatt att inget samboavtal finns.

Det är även vanligt att makar väljer att upprätta ett inbördes testamente, detta trots att de enligt lag har en arvsrätt efter varandra. En anledning till varför makar väljer att upprätta denna typ av testamente kan vara att det finns särkullbarn med i bilden, d.v.s. barn till endast en av makarna. Särkullbarn ärver enligt lag i första hand och ett inbördes testamente kan då säkra att den efterlevande maken tilldelas tillräcklig kvarlåtenskap i arv.

En annan anledning till att makar väljer att upprätta ett inbördes testamente kan vara att de önskar ärva varandra med full äganderätt, i stället för fri förfoganderätt som de gör enligt lag. Att någonting ärvs med full äganderätt innebär att det ärvs utan någon inskränkning i hur den ärvda egendomen kan förvaltas. Att någonting ärvs med fri förfoganderätt innebär att egendomen ärvs med en begränsning, arvtagaren får då inte i sin tur testamentera bort denna egendom eller skänka bort den i gåva. Vidare ska denna egendom tilldelas den först avlidnes arvingar när den som ärvt med fri förfoganderätt i sin tur avlider.

Vilken typ av testamente är vanligast?

Enskilda testamenten är vanligare än gemensamma då de kan upprättas på egen hand utan att hänsyn tas till någon annan.

Måste ett testamente upprättas?

Nej, det ställs inget krav på att ett testamente upprättas. Skrivs inget testamente fördelas arvet enligt den legala arvsordningen har sin utgångspunkt i tre arvsklasser.

• Till den första arvsklassen hör den avlidnes barn och barnbarn (s.k. bröstarvingar), arvet går alltså i första hand till dessa.
• Till den andra arvsklassen hör den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn, dessa får rätt till arv om det inte finns någon i den första arvsklassen vid liv.
• Till den tredje arvsklassen hör den avlidnes mor- och farföräldrar och föräldrars syskon, dessa får rätt till arv om det varken finns någon i den första eller andra arvsklassen vid liv.

Finns inga legala arvingar i livet när en person avlider och inget testamente har upprättats går arvet oavkortat till Allmänna arvsfonden. Detta är en statlig fond där föreningar och andra ideella organisationer kan söka projektstöd.

Vad kan inte inkluderas i ett testamente?

Varje person är fri att välja hur dennes kvarlåtenskap ska fördelas i arv. Vissa lagregler är dock tvingande, vilket innebär att de är gällande oavsett vad som står i ett testamente. Dessa regler omfattar främst bröstarvingar, d.v.s. en persons barn och barnbarn, som ges ett särskilt skydd då de inte genom testamente kan göras arvslösa. Oavsett vad som står i ett testamente har en persons bröstarvingar rätt till sin laglott, d.v.s. hälften av arvslotten.

Upprättas ett testamente i strid med de tvingande arvsreglerna kan den som vill tillvarata sin lagliga arvsrätt jämka testamentet.

Exempel: Anna avlider och efterlämnar egendom till ett värde av 2 000 000 SEK som ska fördelas i arv. Anna har 2 barn men har i sitt testamente skrivit att all egendom ska tillfalla hennes kompis Lena. Hade inget testamente upprättats hade Annas barn tilldelats 1000 000 SEK var i arv men i och med testamentet har de endast rätt till sin laglott vilket utgör 50 % av 1 000 000 SEK, d.v.s. 500 000 SEK var.

Vilka är de rättsliga förutsättningarna för att kunna upprätta ett testamente?

Ett testamente kan endast upprättas av en person som har fyllt 18 år, alternativt 16 år om personen vill förordna om egendom som hen själv får råda över (d.v.s. sådant som intjänats på egen hand). Egendom kan vidare endast testamenteras till personer som är vid livet vid testatorns bortgång, med undantag för ofödda barn som sedan föds med liv.

Ett testamente är endast giltigt i original och det är därför viktigt att det förvaras på ett ställe som är säkert men samtidigt lättillgängligt, så arvingarna hittar handlingen i framtiden.

Vem kan upprätta ett testamente?

Ett testamente kan endast upprättas av fysiska personer, d.v.s. privatpersoner, över 18 år. En person över 16 år kan dock upprätta ett testamente för att förordna om egendom som hen själv får råda över (d.v.s. sådant som intjänats på egen hand).

Det ställs vidare krav på att en person är vid sina sinnes fulla bruk vid upprättandet av testamentet, d.v.s. medveten om vad hen gör och förstår innebörden av det.

Vem kan inte upprätta ett testamente?

Det är inte möjligt för juridiska personer, d.v.s. företag, eller fysiska personer, d.v.s. privatpersoner, under 18 år att upprätta ett testamente. En fysisk person över 16 år kan dock upprätta ett testamente för egendom som hen intjänat på egen hand och får råda över själv.

Det är vidare inte möjligt för en person som inte är vid sina sinnes fulla bruk att upprätta att ett testamente, d.v.s. inte är medveten om vad hen gör eller förstår innebörden av det.

Hur lång period kan ett testamente vara gällande?

Ett testamente är giltigt fram tills den som upprättat det avlider och arvet fördelas eller fram tills det ändras eller återkallas av den som upprättat det.

Vad ska göras efter ett testamente upprättats?

När ett testamente är upprättat ska det signeras av den som upprättat det samt bevittnas av två oberoende personer över 15 år, det får alltså inte vara någon i testatorns släktskap. Det är heller inte tillåtet att någon som anges som testamentstagare i testamentet i fråga agerar vittne. Testatorn ska signera testamentet i båda vittnenas samtida närvaro. Det ställs inget krav på att vittnena ska veta vad som står i testamentet, mer än att det är ett testamente de bevittnar.

Ett testamente är endast giltigt i original och det är därför viktigt att det efter signering och bevittning förvaras på ett säkert men lättillgängligt ställe, så arvingarna hittar handlingen i framtiden.

Finns det vid en persons död flera giltiga testamenten ska dessa tolkas vid sidan av varandra.

Är det nödvändigt med notarisering för att ett testamente ska anses giltigt?

Nej, det ställs inget krav notarisering av testamenten.

Ska ett testamente registreras någonstans?

Nej, ett testamente ska inte registreras någonstans.

Ska ett testamente bevittnas?

Ja, för att ett testamente ska anses giltigt krävs att det bevittnas av två oberoende personer över 15 år, det får alltså inte vara någon i testatorns släktskap. Det är heller inte tillåtet att någon som anges som testamentstagare i testamentet i fråga agerar vittne. Testatorn ska signera testamentet i båda vittnenas samtida närvaro. Det ställs inget krav på att vittnena ska veta vad som står i testamentet, mer än att det är ett testamente de bevittnar.

Vad ska ett testamante innehålla?

Ett testamente är ett formalavtal vilket innebär att vissa formkrav måste vara uppfyllda för att det ska bli giltigt. För att ett testamente ska anses giltigt krävs det att det är:

• skriftligt, samt
• bevittnat.

Ett testamentet ska bevittnas av två oberoende personer över 15 år, det får alltså inte vara någon i testatorns släktskap. Det är heller inte tillåtet att någon som anges som testamentstagare i testamentet i fråga agerar vittne. Det ställs inget krav på att vittnena ska veta vad som står i testamentet, mer än att det är ett testamente de bevittnar.

Av ett testamente ska följande information framgå:

• Vem som upprättar det.
• Vem som tilldelas vilken egendom.
• Eventuella villkor (t.ex. att egendomen ska utgöra enskild egendom).
• Önskar testatorn att ett tidigare testamente ska upphöra ska det framgå i det nya testamentet.

Vilka lagar är tillämpliga på testamenten?

Testamenten regleras av ärvdabalken (1958:337).

Ändra mallen?

Du fyller i ett formulär. Dokumentet utarbetas direkt efter hand som du besvarar frågorna.

Till sist får du det i Word- och PDF-format. Du kan ändra och återanvända det.