Inbördes testamente

Vad är ett inbördes testamente?

Ett inbördes testamente är gemensamt och kan upprättas mellan makar, sambor eller vänner. Det upprättas med syfte att ge parterna i testamentet en ömsesidig arvsrätt efter varandra. Det är även vanligt att det regleras hur egendomen ska fördelas efter båda parterna i testamentet avlidit.

Denna typ av testamente upprättas ofta mellan sambor, d.v.s. två personer som bor tillsammans i en kärleksrelation utan att vara gifta, då de inte har någon laglig arvsrätt efter varandra.

I ett äktenskap är det vanligt att ett inbördes testamente upprättas om det finns särkullbarn, d.v.s. barn till endast en av makarna. Särkullbarn ärver enligt lag i första hand och ett gemensamt testamente kan då säkra att den efterlevande maken tilldelas tillräcklig kvarlåtenskap i arv. Makar kan även välja att upprätta denna typ av testamente för att ge varandra full äganderätt, i stället för fri förfoganderätt, till egendom som ärvs efter varandra. Detta innebär att egendom ärvs utan någon inskränkning i hur den kan förvaltas.

Fri förfoganderätt innebär att egendom ärvs med en begränsning, arvtagaren får då inte i sin tur testamentera bort denna egendom eller skänka bort den i gåva. Vidare ska egendom som ärvs med fri förfoganderätt tilldelas den först avlidnes arvingar när den efterlevande i sin tur avlider.

Vad är skillnaden på ett inbördes testamente och ett vanligt testamente?

Ett vanligt testamente upprättas enskilt och reglerar hur kvarlåtenskapen efter en person ska fördelas i arv medan ett inbördes testamente är gemensamt och kan upprättas mellan makar, sambor eller vänner. Ett inbördes testamente upprättas med syfte att ge parterna i testamentet en ömsesidig arvsrätt efter varandra.

Måste ett inbördes testamente upprättas?

Nej, det ställs inget krav på att ett inbördes testamente upprättas. Har exempelvis sambor eller makar för avsikt att ärva varandra på lika villkor är det dock smidigt att upprätta ett gemensamt testamente.

Denna typ av testamente är speciellt fördelaktigt för sambor då de inte ärver varandra enligt lag. Upprättas inget testamente, antingen enskilt eller gemensamt, går all kvarlåtenskap efter en avliden sambo till dennes legala arvingar, vilket i första hand är dennes barn och därefter barnbarn. Finns det inga barn med i bilden går kvarlåtenskapen i stället till föräldrar och därefter syskon. Avsaknaden av ett testamente kan få stora ekonomiska konsekvenser för en efterlevande sambo då t.ex. denne endast får rätt till 50 % av en eventuell gemensam bostad samt bohag, förutsatt att inget samboavtal finns.

Ett gemensamt testamente upprättas ofta även av makar, trots att de enligt lag har en arvsrätt efter varandra. Finns särkullbarn med i bilden, d.v.s. barn till endast en av makarna, är det vanligt att det upprättas då särkullbarn enligt lag ärver i första hand. Genom att upprätta ett inbördes testamente kan den efterlevande maken säkra att hen tilldelas tillräcklig kvarlåtenskap i arv.

En annan situation då makar väljer att upprätta ett denna typ av testamente är då de önskar ärva varandra med full äganderätt, i stället för fri förfoganderätt som de gör enligt lag. Att någonting ärvs med full äganderätt innebär att det ärvs utan någon inskränkning i hur den ärvda egendomen kan förvaltas. Att egendom ärvs med fri förfoganderätt innebär en begränsning i förvaltningen, arvtagaren får då inte i sin tur testamentera bort egendomen eller skänka bort den i gåva. Vidare ska denna egendom tilldelas den först avlidnes arvingar när den som ärvt med fri förfoganderätt i sin tur avlider.

Vad kan inte inkluderas i testamentet?

Varje person är fri att välja hur dennes kvarlåtenskap ska fördelas i arv. Vissa lagregler är dock tvingande, vilket innebär att de är gällande oavsett vad som står i ett testamente. Dessa regler omfattar främst bröstarvingar, d.v.s. en persons barn och barnbarn, som ges ett särskilt skydd då de inte genom testamente kan göras arvslösa.

Oavsett vad som står i ett testamente har en persons bröstarvingar rätt till sin laglott, d.v.s. hälften av arvslotten. Är det två makar med gemensamma barn (bröstarvingar till båda) som upprättar ett testamente där samtlig kvarlåtenskap ska tilldelas varandra kommer den efterlevande maken förvalta de gemensamma barnens arv fram tills hen också avlider. Gemensamma barn ärver alltså först när båda föräldrarna avlidit om de lever i äktenskap. Har makarna villkorat testamentet med att egendomen ska ärvas med full äganderätt kan de gemensamma barnen dock jämka testamentet till att laglotten ska ärvas med fri förfoganderätt.

Full äganderätt innebär att egendom ärvs utan någon inskränkning i hur den kan förvaltas.

Fri förfoganderätt innebär att egendom ärvs med en begränsning, arvtagaren får då inte i sin tur testamentera bort denna egendom eller skänka bort den i gåva. Vidare ska denna egendom tilldelas den först avlidnes arvingar när den som ärvt med fri förfoganderätt i sin tur avlider.

Upprättas ett testamente i strid med de tvingande arvsreglerna kan den som vill tillvarata sin lagliga arvsrätt jämka testamentet.

Exempel: Anna avlider och efterlämnar egendom till ett värde av 2 000 000 SEK som ska fördelas i arv. Anna har 2 barn men har i sitt testamente skrivit att all egendom ska tillfalla hennes kompis Lena. Hade inget testamente upprättats hade Annas barn tilldelats 1000 000 SEK var i arv men i och med testamentet har de endast rätt till sin laglott vilket utgör 50 % av 1 000 000 SEK, d.v.s. 500 000 SEK var.

Vilka är de rättsliga förutsättningarna för att ett testamente ska kunna upprättas?

Ett testamente kan endast upprättas av personer som har fyllt 18 år, alternativt 16 år om de vill förordna om egendom som de själv får råda över (d.v.s. sådant som intjänats på egen hand).

Ett testamente är endast giltigt i original och det är därför viktigt att det förvaras på ett säkert ställe.

Vem kan upprätta ett testamente?

Ett testamente kan endast upprättas av fysiska personer, d.v.s. privatpersoner, över 18 år. En person över 16 år kan dock upprätta ett testamente för att förordna om egendom som hen själv får råda över (d.v.s. sådant som intjänats på egen hand).

Det ställs vidare krav på att de som upprättar ett testamente är överens samt att de är vid sina sinnes fulla bruk vid upprättandet, d.v.s. medvetna om vad de gör och förstår innebörden av det.

Vem kan inte upprätta ett inbördes testamente?

Det är inte möjligt att upprätta ett gemensamt testamente på egen hand, utan det krävs att två personer är överens.

Det är vidare inte möjligt för juridiska personer, d.v.s. företag, eller fysiska personer, d.v.s. privatpersoner, under 18 år att upprätta ett testamente. En fysisk person över 16 år kan dock upprätta ett testamente för egendom som hen intjänat på egen hand och får råda över själv.

Det är heller inte möjligt för personer som inte är vid sina sinnes fulla bruk att upprätta ett testamente, d.v.s. inte är medvetna om vad de gör eller förstår innebörden av det.

Hur lång period kan ett inbördes testamente vara gällande?

Denna typ av testamente är giltigt fram tills någon av de som upprättat det avlider och arvet fördelas eller fram tills det ändras eller återkallas av de som upprättat det. Det räcker med att en person återkallar testamentet för att det ska upphöra att gälla.

Vad ska göras efter testamentet upprättats?

När testamentet är upprättat ska det signeras av de som upprättat det samt bevittnas av två oberoende personer över 15 år, det får alltså inte vara någon i testatorernas släktskap. Testatorerna ska signera testamentet i båda vittnenas samtida närvaro. Det ställs inget krav på att vittnena ska veta vad som står i testamentet, mer än att det är ett testamente de bevittnar.

Ett testamente är endast giltigt i original och det är därför viktigt att det efter signering förvaras på ett säkert ställe. Det finns ingen myndighet eller liknande som förvarar eller registrerar testamenten.

Är det nödvändigt med notarisering för att ett testamente ska vara giltigt?

Nej, det ställs inget krav notarisering av testamenten.

Ska ett testamente registreras någonstans?

Nej, ett testamente ska inte registreras någonstans.

Ska ett testamente bevittnas?

Ja, för att ett testamente ska anses giltigt krävs att det bevittnas av två oberoende personer över 15 år, det får alltså inte vara någon i testatorernas släktskap. Testatorerna ska signera testamentet i båda vittnenas samtida närvaro. Det ställs inget krav på att vittnena ska veta vad som står i testamentet, mer än att det är ett testamente de bevittnar.

Vad ska testamentet innehålla?

Ett testamente är ett formalavtal vilket innebär att vissa formkrav måste vara uppfyllda för att det ska bli giltigt. För att ett testamente ska anses giltigt krävs det att det är:

• skriftligt, samt
• bevittnat.

Ett testamente ska bevittnas av två oberoende personer över 15 år, det får alltså inte vara någon i testatorernas släktskap. Det ställs inget krav på att vittnena ska veta vad som står i testamentet, mer än att det är ett testamente de bevittnar.

Av ett gemenasmt testamente ska följande information framgå:

• Vilka som upprättar det.
• Vilken egendom som omfattas.
• Eventuella villkor (t.ex. att egendomen ska utgöra enskild egendom, d.v.s. undantas eventuell framtida bodelning).
• Önskar testatorerna att ett tidigare inbördes testamente ska upphöra ska det framgå i det nya testamentet.

Vilka lagar är tillämpliga vid upprättandet av ett inbördes testamente?

Inbördes testamenten regleras av ärvdabalken (1958:637).

Ändra mallen?

Du fyller i ett formulär. Dokumentet utarbetas direkt efter hand som du besvarar frågorna.

Till sist får du det i Word- och PDF-format. Du kan ändra och återanvända det.