Börja genom att klicka på "Fyll i mallen"
Besvara några få frågor, så skapas dokumentet automatiskt.
Dokumentet är klart. Du kommer att få det i Word- och PDF-format. Du kan ändra det.
Ett sekretessavtal är en juridisk överenskommelse mellan två eller flera parter som förbinder sig att inte sprida vidare information som omfattas av avtalet till någon utomstående. Syftet med avtalet är att skydda viss information från allmänhetens kännedom.
Ett sekretessavtal upprättas ofta i samband med anställningar eller andra typer av affärsrelationer. Med ett sekretessavtal kan en arbetsgivare eller företagare säkra företagsinformation och därmed undvika att exempelvis finansiell eller teknisk information, kundlistor och liknande sprids till allmänheten. Upprättas inte ett sekretessavtal finns det ingenting som hindrar någon, som tagit del av känslig företagsinformation, att sprida detta vidare, vilket kan få förödande konsekvenser för företaget som informationen gäller.
Med sekretess förstås information som inte ska lämnas ut och få karaktär av en offentlig handling. Om en uppgift är sekretessbelagd har de personer som tilldelas information om uppgiften tystnadsplikt. De förbjuds alltså att sprida vidare informationen.
Ett sekretessavtal kan antingen vara ensidigt eller ömsesidigt. Skillnaden dem emellan är endast om det är ena avtalsparten eller båda som ska ha tystnadsplikt. Ska ena parten lämna information till den andra, som denne ska hemlighålla, ska ett ensidigt sekretessavtal upprättas. Ska i stället båda parter dela konfidentiell information med varandra ska ett ömsesidigt sekretessavtal upprättas.
Ett ömsesidigt sekretessavtal är vanligt att upprätta när t.ex. två eller flera parter ska ingå ett samarbete där känslig information troligtvis kommer delas mellan varandra. Ett ensidigt sekretessavtal ska upptättas när endast en part kommer dela känslig information, och är vanligt t.ex. vid anställning av arbetstagare, anlitande av konsult eller presentation av affärsidé för potentiella investerare.
Både ensidiga och ömsesidiga sekretessavtal är vanliga. Skillnaden dem emellan är endast vilken/vilka parter som åtar sig sekretess. Ska endast en part bindas av tystnadsplikt ska ett ensidigt sekretessavtal upprättas medan ett ömsesidigt sekretessavtal ska upprättas då samtliga avtalsparter ska bindas av tystnadsplikt.
Nej, det ställs inte upp nåot krav på att ett sekretessavtal upprättas skriftligen men för att undvika eventuella tvister är det att föredra.
Ett sekretessavtal kan upprättas mellan en eller flera personer. Både fysiska personer, d.v.s. privatpersoner, och juridiska personer, d.v.s. företag kan vara part i ett sekretessavtal.
Det är inte möjligt för en omyndig person, d.v.s. under 18 år, att ingå ett sekretessavtal. Det är vidare inte möjligt för obehöriga personer att ingå ett sekretessavtal för ett företags räkning. Som behörig person anses t.ex. firmatecknare, verkställande direktör eller styrelsen.
Ett sekretssavtal är gällande under den period som anges i avtalet. Det råder avtalsfrihet gällande sekretess vilket innebär att parterna fritt kan komma överens om avtalsperiod. Sträcker sig avtalsperioden under en väldigt lång tid kan dock domstolen komma att jämka, d.v.s. förkorta, avtalsperioden.
Vanligtvis stäcker sig sekretessen även efter ett avtal upphört att gälla. Upphör t.ex. ett anställningsavtal är det vanligt att arbetstagaren är fortsatt bunden av seketess en period därefter.
När ett sekretessavtal har upprättats ska det signeras av samtliga parter. För att undvika eventuell framtida tvist bör varje part, efter signering, behålla var sin kopia av avtalet. Bryter någon part mot vad som överenskommits i ett sekretessavtal kan denne, förutsatt att det framgår av avtalet, förläggas med vite, d.v.s. bli skyldig att betala en straffavgift. Även skadestånd kan bli aktuellt.
Ett sekretessavtal upprättas ofta parallellt med något annat avtal som t.ex. ett anställningsavtal, samarbetsavtal eller konsultavtal. Om så är fallet bör detta avtal bifogas sekretessavtalet.
Nej, det ställs inget krav notarisering av sekretessavtal.
Nej, ett sekretessavtal ska inte registreras någonstans.
Nej, det ställs inget krav på att ett sekretessavtal bevittnas.
Det finns inga specifika formkrav gällande sekretessavtal, d.v.s. krav som måste vara uppfylla för att avtalet ska anses giltigt. Både muntliga och skriftliga avtal är gällande men för att undvika eventuella tvister är skriftliga att föredra. Av ett skriftligt sekretessavtal ska följande information framgå:
Det råder avtalsfrihet gällande sekretessavtal, vilket innebär att det inte finns specifika formkrav som måste vara uppfylla för att avtalet ska anses giltigt. Allmänna avtalsrättsliga regler återfinns i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område.
Du fyller i ett formulär. Dokumentet utarbetas direkt efter hand som du besvarar frågorna.
Till sist får du det i Word- och PDF-format. Du kan ändra och återanvända det.
Handledningar som hjälper dig
Sekretessavtal - mall, exempel online - Word och PDF
Land: Sverige