Kvitto Fyll i mallen

Hur fungerar det?

1. Välj den här mallen

Börja genom att klicka på "Fyll i mallen"

1 / Välj den här mallen

2. Fyll i dokumentet

Besvara några få frågor, så skapas dokumentet automatiskt.

2 / Fyll i dokumentet

3. Spara - Skriv ut

Dokumentet är klart. Du kommer att få det i Word- och PDF-format. Du kan ändra det.

3 / Spara - Skriv ut

Kvitto

Senast ändrat Senast ändrat 2024-09-01
Format FormatWord och PDF
Storlek Storlek1 sida
4,1 - 58 röster
Fyll i mallen

Senast ändratSenast ändrat: 2024-09-01

FormatTillgängliga format: Word och PDF

StorlekStorlek: 1 sida

Betyg: 4,1 - 58 röster

Fyll i mallen

Vad är ett kvitto?

Ett kvitto är en bekräftelse på att en fysisk person, d.v.s. en privatperson, eller en juridisk person, d.v.s. ett företag, har betalat för en vara eller tjänst. Det fungerar alltså som ett ägarbevis och är bra att spara om det skulle uppstå tvist kring ägarskap eller om det skulle visa sig att det som köpts är defekt och en reklamation måste ske. Kvittot bör sparas hela reklamationstiden, d.v.s. under så lång tid reklamation är möjlig. Reklamationstiden löper från köpet och 3 år framåt.

För juridiska personer är det, utöver som ett ägarbevis, viktigt att spara kvitton för skatterättsliga ändamål samt för att bokföra korrekt.


Vad finns det för olika typer av kvitton?

Ett kvitto kan antingen upprättas för hand, som ett papperskvitto via ett kassasystem eller digitalt. Vilken typ av kvitto som används är frivilligt. Digital kvittohantering är dock i många fall att föredra då det har mindre miljöpåverkan samt gör det lättare för både säljare och köpare att hålla reda på det.

Ett kvitto som upprättas digitalt kan skickas till köparens e-postadress.


Vad är den vanligaste typen av kvitto?

Kvitton som skrivs ut via ett kassasystem är den vanligaste typen av kvitto. Det blir dock allt vanligare med digitala kvitton.


Måste ett kvitto upprättas?

I regel ska alltid ett kvitto upprättas vid köp. Det är i sig inte ett krav för att ett köp ska anses giltigt men det krävs i de flesta fall enligt lag för skatterättsliga ändamål. Små företag är dock undantagna detta krav men för kundens skull är det ändå att föredra.

Med små företag förstås företag vars försäljning inte överstiger fyra prisbasbelopp under ett år. Prisbasbeloppet uppgår år 2024 till 57 300 SEK.


Vad ska inte inkluderas i ett kvitto?

Ett kvitto är ett bevis på att betalning för ett köp har genomförts och behöver inte inkludera villkor kring köpet. Inför ett köp kan köpare och säljare komma överens om villkor i ett köpeavtal.


Vilka är de rättsliga förutsättningarna för att ett kvitto ska kunna upprättas?

För att ett kvitto ska kunna upprättas ska ett köp av antingen en vara eller tjänst ha genomförts. Ett kvitto är endast ett bevis på att betalning skett och eventuella köpevillkor bör regleras av köpare och säljare i ett köpeavtal innan kvittot upprättas.


Vem kan upprätta ett kvitto?

Ett kvitto upprättas antingen enskilt av en säljare som sålt en vara/tjänst till en köpare eller gemensamt av dessa. Både säljare och köpare kan vara fysiska personer, d.v.s. privatpersoner, eller juridiska personer, d.v.s. företag.


Vem kan inte upprätta ett kvitto?

En omyndig person, d.v.s. en person under 18 år, kan normalt inte utan sin/sina vårdnadshavares godkännande sälja egendom och upprätta ett kvitto. Detta i och med att det är vårdnadshavarna som förvaltar ett barns egendom tills mynidig ålder är uppnådd. En person över 16 år förvaltar dock själv över egendom som hen köpt för pengar som intjänats på egen hand och har alltså rätt att sälja sådan egendom och till följ av detta upprätta kvitto.


Hur lång period kan ett kvitto vara gällande?

Ett kvitto är ett bevis på att ett köp skett och har ingen begränsning i tid.


Vad ska göras efter ett kvitto upprättats?

Ett kvitto ska upprättas i två exemplar i samband med köptillfället, varav ena ska överlämnas till köparen. För att styrka bevisvärdet av kvittot bör både säljare och köpare signera båda exemplaren. Är det en juridisk person, d.v.s. ett företag, som har sålt eller köpt en vara eller tjänst ska kvittot sparas och bokföras. Även en fysisk person, d.v.s. en privatperson, som köpt en vara eller tjänst bör spara det ifall det uppstår något fel och varan/tjänsten måste reklameras.


Vilka dokument ska bifogas ett kvitto?

Har ett köpeavtal upprättats i samband med ett köp bör det bifogas kvittot om det inte redan har upprättats och förvarats av parterna.


Är det nödvändigt med notarisering för att ett kvitto ska vara giltigt?

Nej det ställs inget krav på notarisering av kvitton.


Ska ett kvitto registreras någonstans?

Ett kvitto ska inte registreras någonstans. Har en juridisk person, d.v.s. ett företag, sålt eller köpt en vara eller tjänst ska det dock sparas och bokföras.


Ska ett kvitto bevittnas?

Det ställs inget krav på att ett kvitto bevittnas.


Vad ska ett kvitto innehålla?

Av ett kvitto ska följande information framgå:

  • Uppgifter till säljaren
  • Datum för köp
  • Vara/tjänst som köpts
  • Pris
  • Eventuell moms

Är säljaren momspliktig, d.v.s. momsregistrerad och skyldig att redovisa och deklarera mervärdesskatt hos Skatteverket ska denna summa framgå på kvittot. De flesta varor och tjänster som säljs är momspliktiga, exempel på undantag är skolverksamhet, tandvård, sjukvård och bankverksamhet. Företag och privatpersoner som beräknas ha en årlig försäljning på under 80 000 SEK är inte skyldiga att betala moms oavsett verksamhet.


Vilka lagar är tillämpliga på kvitton?

Regler kring att en juridisk person, d.v.s. ett företag, alltid ska erbjuda sina kunder kvitto, återfinns i skatteförfarandelagen (2011:1244).

Regler kring reklamation av vara/tjänst återfinns för konsumentköp i konsumentköplagen (2022:260), konsumettjänstlagen (1985:716) och lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. Som konsumentköp räknas ett köp som en fysisk person, d.v.s. privatperson, gjort av ett företag. För övriga köp återfinns regler om reklamation i köplagen (1990:931). Ett kvitto bör sparas under reklamationstiden för att kunna styrka att/när ett köp skett.

I bokföringslagen (1999:1078) återfinns regler om att juridiska personer ska spara och bokföra verifikationer (kvitton och liknande) för samtliga affärshandlingar, d.v.s. för köp och försäljningar.

Regler om moms återfinns i mervärdesskattelag (1994:200).

Regler om att omyndiga personer inte förvaltar sin egen egendom framgår av föräldrabalken (1949:381).


Ändra mallen?

Du fyller i ett formulär. Dokumentet utarbetas direkt efter hand som du besvarar frågorna.

Till sist får du det i Word- och PDF-format. Du kan ändra och återanvända det.

Fyll i mallen