Ett samboavtal upprättas mellan sambor i syfte att undanta all eller viss samboegendom från en eventuell framtida bodelning om samboförhållandet upphör. Upprättas inget samboavtal är det den gemensamma bostaden samt det gemensamma bohaget, d.v.s. möbler etc, som ingår i en bodelning.
Sambolagen (2003:376) reglerar hur sambors egendom ska fördelas vid en eventuell upplösning av ett samboförhållande. Lagen är dock inte tvingande utan det finns möjlighet att avtala bort vad som där föreskrivs. Önskas samboegendomen fördelas efter egen överenskommelse, vid ett eventuellt uppbrott, kan ett samboavtal upprättas som avskriver sambolagens tillämplighet. Ett samboavtal upprättas alltså med syfte att undanta viss egendom från bodelning.
Ett samboavtal ska upprättas skriftligt och signeras av båda parterna. Ett samboavtal behöver inte registreras nånstans men bör förvaras på ett säkert ställe av parterna.
När ett samboförhållande upphör bör en bodelning genomföras. Enligt sambolagen ska då den gemensamma bostaden ingå. Med gemensam bostad förstås bostad som har köpts gemensamt, eller för gemensamt bruk, samt utgör sambornas huvudsakliga bostad. Det saknar alltså betydelse vem som har betalat för bostaden, då det avgörande är till vilket syfte bostaden köpts.
Bostad köpt gemensamt:
En bostad som köpts av samborna gemensamt med syfte att flytta in tillsammans klassas som samboegendom.
Bostad köpt av ena sambon:
Även om endast ena sambon har köpt den bostad där samborna gemensamt bor, utgör den samboegendom om den köpts för gemensamt bruk, d.v.s. om syfte var att de skulle flytta in tillsammans. Även om bostaden köps innan paret faktiskt bor tillsammans räknas den som gemensam om tanken med köpet var att de skulle flytta ihop.
Har den ena sambon köpt bostaden innan samborna blev ett par räknas det inte som samboegendom i och med att syftet med köpet inte var att de skulle flytta in tillsammans. Detta gäller även om ena personen köper en bostad till sig själv under relationens gång som senare den andra personen flyttar in i.
Med bohag förstås inre lösöre som är till för det gemensamma hushållet. Hit hör t.ex. möbler, lampor och hushållsmaskiner. Lösöre är ett bredare begrepp än bohag och omfattar allt som inte utgör fast egendom. All egendom som faller utanför begreppet bohag anses inte utgöra samboegendom, d.v.s. saker som t.ex. bilar, cyklar och husdjur.
Finns inget samboavtal ska all samboegendom delas lika mellan samborna. Den gemensamma bostaden samt det gemensamma bohaget ska fördelas med 50 % till vardera part. Detta gäller oavsett om endast ena sambon har bekostat bostaden eller en större del av bostaden. Har samborna inte betalat bostaden på lika villkor kan en bodelning enligt sambolagen medföra en stor förlust för den sambo som betalat för bostaden/större delen av bostaden. För att undvika en sådan situation kan ett skuldebrev samt ett samboavtal upprättas.
Exempel - Ena sambon har betalat bostaden och det finns inga bolån: Anna och Peter är sambor och bor i en lägenhet som Anna har betalat till 100 %. Om samboförhållandet upplöses och någon av parterna begär en bodelning ska Anna och Peter tilldelas 500 000 SEK var.
Exempel - Båda samborna har betalat för bostaden men olika mycket samt bolån finns: Anna och Peter är sambor och bor i en lägenhet som har köpts gemensamt. Anna har betalat 400 000 SEK och Peter har betalat 600 000 SEK. Anna tog ett bolån på 200 000 SEK i samband med köpet.
Vid en bodelning ska Anna få täckning för sin skuld på 200 000 SEK innan en bodelning sker. Detta innebär att värdet som ska fördelas mellan samborna uppgår till 600 000 + 200 000 SEK (Annas del - täckning för skulden) = 800 000 SEK. Parterna ska alltså genom bodelningen tilldelas 400 000 SEK. Slutresultatet blir då Peter tilldelas 400 000 SEK och Anna 600 000 SEK där 400 000 SEK kommer från bodelningen och resterande 200 000 SEK utgör skuldtäckning.
Har ett samboavtal upprättats ska en bodelning ske utefter vad som där kommits överens om. Har samborna helt skrivit av sambolagen ska bodelningen ske utefter vem som äger egendomen i fråga. Har sambolagen endast delvis avskrivits, t.ex. gällande bostaden, ska endast den egendom som inte nämns i samboavtalet bodelas utefter sambolagens regler. Den egendom som omfattas av samboavtalet ska i stället tillfalla ägaren av egendomen.
Exempel: Anna och Peter är sambor och bor i en lägenhet som Anna har betalat till 100%. Samborna har upprättat ett samboavtal där det framgår att sambolagen inte ska tillämpas gällande lägenheten, den ska alltså inte ingå i en bodelning.
Om samboförhållandet upplöses kommer bodelning ske på följande sätt. Lägenheten uppgår till ett värde om 1 000 000 SEK och det totala bohaget till 60 000 SEK. Följden av samboavtalet blir att lägenheten tilldelas Anna och att bohaget ska fördelas lika. Anna tilldelas alltså egendom till ett totalt värde om 1 030 000 SEK, där 30 000 SEK kommer från bodelningen, och Peter tilldelas egendom till ett värde om 30 000 SEK.
Ett samboavtal kan vara viktigt utifrån ett ekonomisk perspektiv om ena sambon har betalat för hela eller en större del av bostaden. Upprättas ett samboavtal kan en likadelning av bostaden undvikas vilket innebär att den sambo som har lagt ut mest pengar på bostaden slipper göra en eventuell förlust.
Vid en situation att båda samborna har betalat för bostaden men olika mycket bör även ett skuldebrev upprättas om den sambo som har betalat den större delen vill få ersättning för detta. Ett skuldebrev visar på att en skuld finns och kan användas som bevis för att driva in den.