9 augusti 2021
9 augusti 2021
En bodelning ska göras vid upplösande av äktenskap eller samboskap och innebär att makarnas egendom/sambornas samboegendom ska fördelas. Det finns regler för hur detta ska ske men i vissa fall kan dessa regler jämkas, d.v.s. inskränkas.
Vid ett upphörande av äktenskap ska makarnas giftorättsgods ingå i bodelningen. Som giftorättsgods räknas all egendom som inte gjorts till enskild via antingen gåva, testamente eller äktenskapsförord. Enskild egendom ska alltså undantas innan en bodelning sker och den andra maken har ingen rätt till del i denna egendom.
När ett samboförhållande upphör och en bodelning ska genomföras är det samboegendomen som ska ingå. Som samboegendom räknas den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget, d.v.s. inre lösöre som tillhör hushållet som t.ex. möbler, hushållsmaskiner och mattor. En bodelning till följd av ett samboförhållandes upphörande är alltså inte lika omfattande som en bodelning vid ett äktenskaps upphörande.
För att egendom ska klassas som samboegendom krävs att den är sambornas gemensamma. Så är fallet om egendomen köpts/införskaffats för gemensamt bruk, d.v.s. om syftet varit att de ska använda egendomen gemensamt. Sambor kan dock avtala om att viss egendom inte ska ingå i bodelning.
Exempel 1 - gemensam bostad: Anna och Erik är sambos och bor tillsammans i en hyresrätt. De ska nu flytta och har köpt en lägenhet tillsammans där de ska bo. Denna lägenhet anses vara samboegendom och ska ingå i bodelning såvida det inte finns avtal som säger annat.
Exempel 2 - gemensam bostad: Anna och Erik är sambos och bor tillsammans i en hyresrätt. De ska nu flytta till en lägenhet som Anna har bekostat till 100 %. Bostaden är köpt för att Anna och Erik ska bo i den tillsammans. Denna lägenhet anses vara samboegendom och Erik har rätt till 50 % av den vid en bodelning, förutsatt att inget avtal finns som säger annat.
Exempel 3 - gemensam bostad: Anna och Erik är i ett förhållande men de bor inte tillsammans. De har pratat om att flytta ihop och Anna har nu köpt en lägenhet som de ska flytta in i. Denna lägenhet anses vara samboegendom då syftet med köpet varit att Anna och Erik ska bo där tillsammans. Vid en bodelning har alltså Erik rätt till 50 % av lägenheten, förutsatt att något avtal som säger annat inte finns.
Exempel 4 - inte gemensam bostad: Anna och Erik är i ett förhållande men de bor inte tillsammans. Anna bor i sin lägenhet och Erik bor tillsammans med sina föräldrar. När Anna och Erik har varit tillsammans ett tag bestämmer de sig för att Erik ska flytta in hos Anna. Annas lägenhet anses inte vara samboegendom då hon bott där sedan tidigare och syftet med köpet inte varit att hon och Erik skulle bo där tillsammans.
Enligt huvudregeln ska en bodelning ske så att båda parter, d.v.s. makar eller sambos, tilldelas en lika stor del av egendomen. Vid ett äktenskaps upphörande ska alltså samtligt giftorättsgods värderas och fördelas lika mellan makarna, och vid ett samboförhållandes upphörande samtlig samboegendom värderas och fördelas lika mellan samborna.
Exempel: Anna och Erik är gifta men har beslutat att skilja sig. Anna äger giftorättsgods till ett totalt värde om 500 000 SEK och Erik äger giftorättsgods till ett totalt värde om 700 000 SEK.
Totala värdet i boet: 1 200 000 SEK (500 000 + 700 000).
Makarna tilldelas egendom till ett värde om 600 000 SEK var (1 200 000/2).
Jämkning av bodelning innebär att en skevdelning görs i stället för en likadelning. Ena maken/sambon tilldelas då en större del av egendomen än den andra.
Jämkning av bodelning kan bli aktuellt då det inte anses skäligt att makarna/samborna ska dela lika på egendomen som ska ingå i en bodelning. För att bedöma skäligheten tas hänsyn bl.a. till äktenskapets/sambosförhållandets längd.
För att bedöma om jämkning p.g.a. ett äktenskaps längd kan bli aktuellt används den så kallade giftorättstrappan. Denna innebär att vad som ska ingå i bodelningen ökar med 20 % per år som makarna varit gifta, inklusive eventuell sambotid. Efter fem år ska samtligt giftorättsgods ingå.
Sambolagens regler kring jämkning p.g.a. samboförhållandets längd är utformade utefter äktenskapsbalken. Giftorättstrappan kan därför användas vid bedömning av ett samboförhållandes längd också.
Exempel: Anna och Erik har varit gifta i två år och har nu bestämt sig för att skiljas. Innan makarna gifte sig var de sambor i ett år. Makarna kan jämka bodelningen p.g.a. äktenskapets längd. I bodelningen ska 60 % av makarnas giftorättsgods ingå. Resterande 40 % ska var make behålla (ökning sker med 20 % per år som de varit sambo/gifta).
Anna äger giftorättsgods till ett värde om 400 000 SEK och Erik till ett värde om 600 000 SEK.
- Del av Annas egendom som ska ingå i bodelningen: 400 000 * 0,6 = 240 000 SEK.
- Del av Eriks egendom som ska ingå i bodelningen: 600 000 * 0,6 = 360 000 SEK.
- Belopp som tilldelas parterna i bodelningen: 240 000 + 360 000 = 600 000, 600 000/2 = 300 000 SEK var.
När bodelningen är genomförd har Anna egendom till ett värde av 160 000 + 300 000 = 460 000 SEK. Detta motsvarar vad hon tilldelats i bodelningen samt de 40 % av hennes egendom som undantogs bodelningen.
När bodelningen är genomförd har Erik egendom till ett värde av 240 000 + 300 000 = 540 000 SEK. Detta motsvarar vad han tilldelats i bodelningen samt de 40 % av hans egendom som undantogs bodelningen.
Makarnas ekonomiska förhållanden kan också vara en grund för jämkning av bodelning. Syftet med denna regel är att skydda den mer förmögna maken. Vid en situation där ena maken/sambon äger egendom till ett betydligt högre värde en den andra kan jämkning alltså bli aktuellt. Det förutsätter dock att det inte finns några andra omständigheter som talar emot detta. Har t.ex. ena maken varit hemma med barnen under större delen av äktenskapet och är mindre förmögen till följd av detta kan det inte anses skäligt att jämka bodelningen.
Vid en situation där ena maken/sambon avlider kan den efterlevande maken/sambon välja att bodelning inte ska ske och på så sätt behålla sin totala del av giftorättsgodset/samboegendomen, vilket är vanligt förekommande då den efterlevande maken/sambon är mer förmögen.
Var den avlidne maken/sambon mer förmögen är det vanligt att den efterlevande väljer att genomföra en bodelning.
Exempel 1: Anna har avlidit och efterlämnar sin make Erik. Vid Annas död hade hon egendom till ett värde av 400 000 SEK och Erik till ett värde av 500 000 SEK. Då Erik ägde en större del av boet kan han välja att jämka bodelningen och på så sätt behålla sin egendom till fullt värde. Sker ingen jämkning ska Annas dödsbo och Erik dela lika på det totala värdet av boet, d.v.s. 400 000 + 500 000 = 900 000 SEK. Genom en vanlig bodelning hade alltså Erik endast behållt egendom till ett värde om 450 000 SEK.
Exempel 2: Anna har avlidit och efterlämnar sin make Erik. Vid Annas död hade hon egendom till ett värde av 1 000 000 SEK och Erik till ett värde av 600 000 SEK. Vid denna situation är det mer fördelaktigt för Erik att bodelning genomförs enligt principen om likadelning. Han kommer då tilldelas 1 000 000 + 600 000 = 1 600 000, 1 600 000/2 = 800 000 SEK. Hade jämkning begärts hade han endast tilldelats sin egendom till värdet av 600 000 SEK.
Ett äktenskapsförord är ett avtal som upprättas mellan makar där giftorättsgods kan göras till enskild egendom, och på så sätt undantas framtida bodelning, och vice versa.
Jämkning av bodelning kan ske till följd av att ett villkor i ett upprättat äktenskapsförord anses oskäligt. Denna möjlighet tillämpas restriktivt och vid bedömningen om ett villkor anses oskäligt tas hänsyn till omständigheterna som rådde vid äktenskapsförordets upprättande, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt.
Syftet med möjligheten till denna typ av jämkning är att komma till rätta med de fall då ena maken på grund av vad som framgår av ett äktenskapsförord skulle bli helt eller nästintill lottlös vid en bodelning medan den andra maken skulle erhålla egendom av betydande eller i vart fall inte obetydligt värde.
Den som önskar jämka en bodelning ska göra det genom att meddela motparten om detta. Motparten är den andra maken/sambon, alternativt dennes dödsbo om bodelning sker p.g.a. makes/sambos död. Sker bodelning p.g.a. dödsfall är det endast den efterlevande maken/sambon som har möjlighet att påkalla jämkning. Den avlidnes dödsbo saknar alltså sådan rätt.
Om motparten inte accepterar jämkningen kan det vara en god idé att ansöka om en bodelningsförrättare, d.v.s. en person som ges behörighet att fatta beslut i bodelningen. Ansökan om bodelningsförrättare görs hos tingsrätten.
Sammanfattningsvis kan en bodelning jämkas p.g.a. ett äktenskaps/samboskaps längd, makarnas/sambornas ekonomiska förhållanden eller omständigheterna i övrigt. Vidare kan jämkning även ske till följd av makes/sambos död och till följd av oskäliga villkor i upprättat äktenskapsförord.