13 april 2022
13 april 2022
Betyg
4 - 6 röster
När en person avlider ska kvarlåtenskapen, d.v.s. personens egendom, fördelas i arv. Den avlidnes bröstarvingar har en laglig arvsrätt och kan således inte bli arvlösa. Till begreppet "Bröstarvinge" hör den avlidnes barn och eventuella barnbarn om något barn avlidit. Om inget testamente finns ska kvarlåtenskapen fördelas lika mellan bröstarvingarna, de tilldelas sin så kallade arvslott. Genom ett testamente kan arvslotten inskränkas men bröstarvingar har oavsett rätt till sin laglott, vilket utgör hälften av arvslotten.
Arvslott är vad som enligt lag ska tilldelas de bröstarvingar som är i livet när en person går bort. Av den legala arvsordningen framgår att det totala arvet ska fördelas mellan de efterlevande barnen och eventuella barnbarn om något barn avlidit sedan tidigare. Denna regel är dock till viss del dispositiv, vilket innebär att den inte är tvingande. En person som önskar ändra i arvsordningen kan upprätta ett testamente och på så sätt inskränka bröstarvingarnas arvsrätt. Bröstarvingar kan dock inte göras helt arvlösa, se nedan under avsnitt 1.2.
Exempel vid avsaknad av testamente:
Anna avlider och efterlämnar sina tre barn Bosse, Carl och Doris. Doris har i sin tur två barn, Erik och Fanny. Annas kvarlåtenskap uppgår till ett värde av 600 000 SEK.
Vid arvskiftet tilldelas Bosse, Carl och Doris egendom till ett värde av 200 000 SEK var (600 000/3 = 200 000). Bröstarvingarnas arvslott uppgår alltså till 200 000 SEK.
Erik och Fanny tilldelas inget arv i och med att deras mamma är i livet. Hade Doris redan avlidit hade hennes barn fått dela på hennes arvslott, de hade alltså fått 100 000 SEK var.
Exempel då testamente finns:
Anna avlider och efterlämnar sina tre barn Bosse, Carl och Doris. Annas kvarlåtenskap uppgår till ett värde av 600 000 SEK. Innan Anna avled upprättade hon ett testamente där hon testamenterade en sommarstuga värd 300 000 SEK till sin väninna Ella.
Vid arvskiftet tilldelas Ella sommarstugan värd 300 000 SEK och Bossa, Carl och Doris egendom till ett värde av 100 000 SEK vardera (600 000 - 300 000 = 300 000, 300 000/3= 100 000).
Laglotten är tvingande och utgör hälften av arvslotten. Oavsett testamente har alltså bröstarvingarna rätt till sin laglott, vilket utgör 50 % av det arv som bröstarvingen skulle fått om inget testamente upprättats.
Ex) Anton avlider och efterlämnar sina två barn Bea och Claus. Antons kvarlåtenskap uppgår till ett värde av 400 000 SEK.
Arvslott: Bea och Claus har en arvslott värd 200 000 SEK vardera
Laglott: Beas och Claus laglott uppgår till 100 000 SEK vardera. Oavsett testamente har de alltså rätt till egendom motsvarande denna summa.
Särkullbarn definieras som ett barn som inte är ett gemensamt barn mellan två makar, alltså ett barn från en tidigare relation.
När en make avlider ska, om makarna har gemensamma barn, kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Barnen får då vänta med att få ut sitt arv tills även den efterlevande maken avlider. Finns särkullbarn med i bilden har de dock rätt att få ut sitt arv direkt. De kan visserligen välja att avstå sin rätt till arv till förmån för den efterlevande maken, i så fall får särkullbarnet ut sitt arv när även denna person avlider. Finns testamente som t.ex. säger att samtliga barn ska få sitt arv först efter den efterlevande makens död kan ett särkullbarn ändå kräva ut sin laglott direkt.
Exempel utan testamente:
Anna avlider och efterlämnar sin make Björn, deras gemensamma barn Clara och särkullbarnet David. Annas kvarlåtenskap uppgår till ett värde av 800 000 SEK.
Arvet fördelas enligt följande:
Både Claras och Davids arvslott uppgår till ett värde av 400 000 SEK Clara får dock avvakta tills även Björn avlider med att få ut sitt arv efter Anna. Björn och David tilldelas alltså egendom till ett värde av 400 000 SEK var.
Exempel med testamente:
Anna avlider och efterlämnar sin make Björn, deras gemensamma barn Clara och särkullbarnet David. Annas kvarlåtenskap uppgår till ett värde av 800 000 SEK. Innan Anna avled upprättade hon ett testamente där hon testamenterade all kvarlåtenskap med fri förfoganderätt till Björn (med fri förfoganderätt förstås att en person har rätt att bruka arvet bäst hen vill men när personen avlider ska det tillfalla den först avlidnes arvingar).
Arvet fördelas enligt följande:
Claras och Davids arvslott uppgår till ett värde av 400 000 SEK vardera. Enligt testamentet ska dock Björn ärva all kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Anna önskar alltså att hennes barn får ta del av arvet först när Björn också avlider. I och med att David är särkullbarn har han dock rätt att kräva ut sin laglott. Gör han detta kommer alltså Björn att tilldelas egendom till ett värde av 600 000 SEK och David till ett värde av 200 000 SEK.
Gällande sambor görs ingen skillnad mellan gemensamma eller icke gemensamma barn i och med att sambor enligt lag inte ärver varandra.
Om ett testamente inskränker på en bröstarvinges laglott måste hen påkalla jämkning för att få ut sin laglott. Görs inte detta inom sex månader från att testamentet erhölls går denna rätt förlorad och bröstarvingen kan alltså inte få ut sitt arv.
Påkalla jämkning görs genom att meddela testamentstagaren, d.v.s. den person som egendomen har testamenterats till, att jämkning påkallas. Det är att föredra om detta görs via rekommenderat brev för att kunna bevisa när jämkningen påkallats.
Både arvslott och laglott är en del av en persons kvarlåtenskap som ska tilldelas dennes bröstarvingar. Skillnaden dem emellan är främst hur stor del av kvarlåtenskapen som omfattas. Laglotten kan sägas vara en den av arvslotten i och med att den utgör hälften av dess värde.
En ytterligare skillnad mellan de olika lotterna är att arvslotten är dispositiv medan laglotten är tvingande. Laglotten utgör alltså ett skydd för bröstarvingar då den innebär att de inte kan bli arvlösa. Arvslotten är vad bröstarvingarna enligt lag ska tilldelas men detta får inskränkas med testamente. Ett testamente som inte inskränker på laglotten innebär endast att arvslotten minskar. Ett testamente som i stället inskränker på laglotten kan jämkas. Det utgör alltså det minsta belopp som en bröstarvinge har rätt till.
Särkullbarn har en starkare rätt till både arvslotten och laglotten än ytterligare bröstarvingar. Finns inget testamente får särkullbarn ut sin arvslott direkt medan ytterligare barn får vänta till även den efterlevande maken avlidit. Ett särkullbarn har även rätt att kräva ut sin laglott vid en situation där ett testamente inskränker på den.
Ett testamente som inskränker på laglotten är i sig inte ogiltigt. En bröstarvinge måste själv agera och påkalla jämkning för att få ut sin rätt till arv i en sådan situation. Påkallas inte jämkning inom sex månader går rätten till arv förlorad.