12 april 2022
12 april 2022
Betyg
4,8 - 3 röster
En skilsmässa är ett upplösande av ett äktenskap på initiativ av båda eller ena maken. Alla personer som är gifta har i Sverige en rätt att skilja sig. Det är tingsrätterna som beslutar om äktenskapsskillnad och det är relativt lätt och okomplicerat att skilja sig, även om det kan ta olika lång tid beroende på hur den enskilda situationen ser ut. En skilsmässa påbörjas genom att en ansökan om skilsmässa skickas till tingsrätten i den ort där någon av makarna var folkbokförd den 1 november föregående år. När tingsrätten har dömt till skilsmässa räknas parterna som ogifta och nästa steg blir att sinsemellan fördela boet i en bodelning. När bodelningen är genomförd anses skilsmässan helt slutförd.
Från vad som presenterats ovan kan alltså en skilsmässa delas upp i följande tre övergripande steg:
För att en skilsmässa ska komma till stånd måste någon av Sveriges tingsrätter besluta i saken. En ansökan om skilsmässa kan antingen skickas in av makarna gemensamt eller enskilt. Blanketter om ansökan finns att hämta på Sveriges domstolars webbplats. Med ansökan ska även personbevis bifogas, detta återfinns hos Skatteverket och bör inte vara mer än tre månader gammalt.
När ansökan har skickats in ska en obligatorisk ansökningsavgift om 900 SEK betalas. Först efter att betalningen har genomförts kommer den aktuella tingsrätten påbörja handläggning av ärendet.
Är båda makarna överens om skilsmässa ska en gemensam ansökan skickas till tingsrätten som båda makarna ska skriva under.
Är makarna oense om skilsmässa kan den make som önskar att skilja sig, välja att skicka in en enskild ansökan som då endast denna person skriver under. Tingsrätten kommer i sin tur försöka delge den andra maken. Vid oenighet om skilsmässa belöper en betänketid om sex månader. När denna period har passerat och max inom ett år från ansökan måste en fullföljdsansökan skickas in till tingsrätten där det framgår att maken/makarna fortfarande vill skiljas.
I många fall kräver lagen att en betänketid om sex månader beaktas innan en skilsmässa kan gå igenom. Syftet med detta är att minska risken för förhastade skilsmässor. Betänketiden löper från ansökningsdagen, när denna har förflutit måste en fullföljdsansökan skickas in till tingsrätten där makarna/en av makarna yrkar på att skilsmässan ska gå igenom, görs inte detta förblir makarna gifta och tingsrätten avslutar ärendet. En fullföljdsansökan kan skickas in upp till ett år från ansökningsdagen.
Betänketid krävs i följande situationer:
1. När båda makarna vill ha betänketid,
2. När endast ena maken vill skiljas,
3. Om någon av makarna varaktigt bor tillsammans med barn under 16 år som hen har vårdnaden för.
OBS! Har makarna levt åtskilda i minst två år ställs inget krav på betänketid oavsett om endast den ena maken vill skiljas eller om det finns barn med i bilden. Makarna måste kunna bevisa att de har levt åtskilda, vilket kan göras genom t.ex. försäkringspapper, folkbokföring eller eftersändning av post.
När tingsrätten har dömt till skilsmässa blir nästa steg att genomföra en bodelning för att fördela egendomen mellan de före detta makarna. Detta bör med fördel göras i nära anslutning till skilsmässan. Görs ingen bodelning kan någon av makarna komma att kräva detta flera år senare vilket kan bli både psykiskt och ekonomiskt jobbigt.
Bodelningen ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena som rådde på brytdagen, d.v.s. den dag som makarna/någon av makarna skickade in ansökan om skilsmässa till tingsrätten.
Vid värdering av tillgångar och skulder har det aktuella värdet inte någon betydelse utan avgörande är värdet då ansökan skickats till tingsrätten. Anledningen till detta är att makarna inte ska behöva påverkas ekonomiskt av varandra efter beslut om skilsmässa har tagits.
T.ex.
- All egendom som införskaffas efter brytdagen faller utanför bodelningen,
- En bostad som på brytdagen värderats till 1 000 000 SEK ska tas upp till det även om den därefter stigit i värde,
- En skuld som på brytdagen uppgick till 100 000 SEK ska oavsett senare amortering tas upp till detta värde.
Huvudregeln vid en bodelning är att makarna ska dela lika på det gemensamma giftorättsgodset, efter var make har gjort avdrag för sina skulder. Egendom som gjorts till enskild genom antingen gåva, äktenskapsförord eller testamente faller helt utanför bodelningen.
I vissa situationer kan en bodelning jämkas, vilket innebär att makarna får rätt till olika stora delar av boet. Detta kan bli aktuellt i tre olika fall.
1. Vid äktenskap som varat i mindre än fem år,
2. Vid äktenskapsskillnad på grund av ena makens död,
3. Om ett/flera villkor i eventuellt äktenskapsförord är oskäligt.
När makarna är ense om en bodelning ska det upprättas ett bodelningsavtal som båda makarna ska skriva under, har ena maken avlidit görs detta av den efterlevande maken enskilt. Om så önskas kan makarna välja att registrera bodelningsavtalet hos Skatteverket, detta är bra i bevishänseende i fall det skulle uppstå någon tvist om bodelning skett eller hur bodelningen sett ut.
Vidare kräver banken ofta att ett bodelningsavtal visas upp vid omläggning av bolån och vid ansökan om eventuellt nya bolån.
Är makarna oense hur en bodelning ska gå till kan någon av makarna vända sig till tingsrätten och begära en bodelningsförrättare. Bodelningsförrättaren är ofta en advokat och får befogenhet att fatta beslut i hur bodelningen ska genomföras. I första hand ska denna person försöka få makarna att komma till en frivillig överenskommelse, men om så inte är möjligt får bodelningsförrättaren genomföra en tvångsdelning som makarna då måste rätta sig efter. Är någon make missnöjd kan dock bodelningsförrättarens beslut överklagas till tingsrätt.
Om det vid en skilsmässa finns barn med i bilden är huvudregeln att vårdnaden över dessa inte förändras till följd därav. Vanligtvis har föräldrarna gemensam vårdnad och så kommer det även förbli om inte någon av vårdnadshavarna vänder sig till tingsrätten med en ansökan om enskild vårdnad.
I de flesta fall kan vårdnadshavarna själva komma överens om vart barnet ska bo samt eventuellt underhållsbidrag. Många väljer att lösa boendesituationen genom att låta barnet/barnen bo varannan vecka hos vardera vårdnadshavare. Vid en sådan lösning är ingen av vårdnadshavarna skyldiga att betala något underhållsbidrag för barnet/barnen, detta blir endast aktuellt när barnet/barnen endast bor hos den ena föräldern eller i vart fall betydligt mer än hos den andra.
Då vårdnadshavarna inte kan komma överens om vad som ska gälla för barnet/barnen kan kommunen bidra med ett samarbetssamtal. Där ges möjlighet att försöka hitta gemensamma lösningar, sett utifrån barnets bästa, utan att behöva vända sig till domstol. Leder ett sådant samtal ingenstans är dock nästa steg att vända sig till tingsrätten med vårdnadsfrågan.
Efter en skilsmässa är huvudregeln att var make ansvarar för sin egna ekonomiska situation, före detta makar blir alltså vanligtvis fristående från varandra. I vissa undantagssituationer kan dock den ena maken, till den andra maken, bli skyldig att betala underhållsbidrag under en övergångsperiod. Underhållsbidraget ska då bestämmas utifrån vad som är skäligt, sett ifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Bedömningen görs efter den ena makens behov till ekonomiskt stöd och den andra makens betalningsförmåga. Gällande behovet finns det enligt lag ingen rätt att leva på samma standard som under äktenskapet, utan avgörande är om maken inte klarar av att försörja sig. Att en make betalar underhållsbidrag hör till ovanligheten då bestämmelsen ska tillämpas återhållsamt.
För att en make ska ha rätt till underhållsbidrag från den andra maken krävs att äktenskapet har begränsat den ena makens möjlighet på arbetsmarknaden, det räcker alltså inte med att behov och förmåga finns. Ett exempel på när underhållsbidrag kan bli aktuellt är då ena maken varit hemma än längre tid för att ta hand om barn och hem.
Vid ett längre äktenskap, minst 20 år, kan en make ha rätt till underhåll under en period som sträcker sig längre än över en övergångstid. För att detta ska bli aktuellt krävs att den ena makens försörjningssvårigheter är av mer bestående slag. Faktorer som kan inverka på sådan möjlighet är hög ålder, brist på utbildning och sjukdom.
1. Ansök om skilsmässa, antingen gemensamt eller enskilt, hos tingsrätten där någon av makarna hade sin folkbokföring den 1a november föregående år.
2. Om skilsmässan föranleds av en betänketid om sex månader måste makarna avvakta denna period innan skilsmässan kan gå igenom. För att fullfölja skilsmässan måste makarna/någon av makarna, till tingsrätten, skicka in en fullföljdsansökan. En sådan kan skickas sex månader upp till ett år efter ansökan om skilsmässa skickats in.
3. När tingsrätten har dömt till skilsmässa ska makarna genomföra en bodelning som de fastställer i ett bodelningsavtal, om så önskas kan detta avtal registreras hos Skatteverket. I bodelningen ska makarnas egendom, enligt huvudregeln, fördelas lika. Om överenskommelse inte kan nås på egen hand kan makarna vända sig till tingsrätten och begära en bodelningsförrättare.
4. Vårdnaden av eventuella barn påverkas inte per se av en skilsmässa, såvida någon av makarna inte vänder sig till tingsrätten med en ansökan om exempelvis enskild vårdnad. Vårdnadshavarna har rätt att själva gemensamt bestämma vart barnet ska bo etc. Om barnet endast bor hos ena vårdnadshavaren efter en skilsmässa har den vårdnadshavare som inte bor med barnet en skyldighet att betala underhållsbidrag för barnet.
5. Underhållsbidrag till makar hör till ovanligheten men kan bli aktuellt om äktenskapet har begränsat den ena makens möjlighet på arbetsmarknaden.